Hoppas hinna hjälpa de anhöriga i tid

Vi vill få tag i anhöriga som ger hjälp tll äldre långtidssjuka och funktionshindrade personer som inte längre klarar sin vardag. Det kan variera allt från att ordna med mat till dygnetrunt tillsyn, exempelvis vid demenssjukdomar. Det är alltså väldigt individuellt vad människor behöver för stöd, säger Elisabeth Öhrling.
Man har fått kontakt med anhöriga genom informationsbroschyrer, personal inom äldreomsorgen, distriktssköterskor och kontaktpersoner för anhörigstöd. Nu har man byggt upp en organisation med tre kontaktpersoner, en i vardera Hemse, Slite och Visby.
Dit kan man som anhörigvårdare dels ringa för att ta reda på stödformer eller bara för att prata, dels för att få hjälp med kontakter inom äldreomsorgen.
Förutom kontaktpersonerna så finns anhörigträffar i samarbete bland annat med Röda korset och från kommunens sida finns tolv personer som håller i träffarna.
Anhörigcenter
Sedan oktober förra året finns ett anhörigcenter hos Röda korsets Kupan i Hemse. Där anordnas olika aktiviteter. Under våren är temat friskvård. I Slite finns några frivilliga vid Röda korset som har påbörjat ett center med träffar varannan vecka. Det ska också bli ett center i Visby.
Vi har nått en del nya, som inte har hemtjänst och heller inte velat ha hjälp. Ett exempel var en 86-årig man, som skötte om sin hustru. Han kände det som en befrielse att få komma ifrån några timmar och träffa andra, skratta och ha roligt en stund, berättar Elisabeth Öhrling.
Det finns en kostnadsfri avlösning med 10-14 timmar i månaden. För detta krävs en biståndsbedömning, som man alltså måste ansöka om. Av de 100 som kommer på träffar så är det cirka 30 som har behövt och fått det och haft avlösare från hemtjänsten eller som har ordnat det med någon bekant som de vill ha som avlösare.
Ingen vårdersättning
Men något ekonomiskt stöd för att vårda en anhörig finns inte på Gotland. Detta utreds för närvarande. Det finns ekonomiskt stöd för anhörigvård i en del andra kommuner, exempelvis i Varberg. Ihop med anhöriga har man där kommit fram till att alla ska få lika mycket, 1 200 kronor i månaden.
Det är viktigt att få bekräftelse, att få veta att det är viktigt det jag gör. visserligen är det en symbolisk ersättning. Men man får respekt, blir sedd. Vår vision är att alla i sjukvården skall se alla anhöriga som samarbetspartners. De har mycket mer kunskap om dem vi behöver känna till, säger Elisabeth Öhrling.
Vi är bara i början med anhörigstödet. Det finns mycket mer att göra. Det känns bra att vi har nått dem som vi har gjort. Det här arbetet tar tid. Det finns naturligtvis många fler, säger Elisabeth Öhrling.
Trygghetsplatser
En nyhet som kommer under våren är att fyra så kallade trygghetsplatser inrättas för akut avlösning för anhöriga. Det blir två platser på Regnbågen på Korpen och två i korttidsboendet i Hemse. Om en anhörig sviktar, exempelvis blir sjuk, kan en sådan plats utnyttjas under max en veckas tid. Behövs däremot kontinuerligt en avlastningsplats, då krävs ett biståndsbeslut.
Vi vet inte hur stort behovet är ännu. Vi vet bara att det finns. Så vi börjar med fyra sådana här platser. Eventuellt kan det bli två till under nästa år, säger Elisabeth Öhrling.
Det var 1999 som projektet med anhörigstöd drogs i gång. Regeringen hade avsatt 100 miljoner till "Anhörig 300" till landets kommuner. Bidraget grundades på antalet personer 65 år och äldre som var bosatta i kommunerna. För Gotlands del med cirka 10 400 i dessa åldrar betydde det ett bidrag på 1,9 miljoner kronor.
Anhörigas hälsa
Forskning kring anhörigvård visar hur viktig den är. Men man behöver stöd. Anhöriga som gör många hjälptimmar har sämre hälsa än övriga i samhället. Det finns en smärtgräns, när belastningen blir för stor. Cirka fem procent av anhörigvårdarna riskerar att drabbas av ohälsa.
Man vet att ett socialt stöd har en positiv inverkan på hälsotillståndet hos den som vårdar en anhörig. Det är där som exempelvis anhörigträffar, avlösning och kontaktpersoner kommer in.