Höstmöte hos Gotlands Gille i Stockholm
Ordförande Mats Ekeroth klubbade snabbt igång höstmötet som denna gång ställde ledamöterna inför problemet vad Gillet skall göra med de drygt tjugo hyllmeter Gotlandica, i en vid definition, som idag förvaras i Vitterhetsakademins bibliotek, där nu platsbrist råder. Merparten av samlingen härrör från 1700-talet till 1970-tal. Frågan engagerade ledamöterna ty förslagen voro många.
Här framfördes förslag om att delar kanske kan försäljas för att stärka Gillets ekonomi och att annat kan placeras på olika bibliotek för att vara tillgängligt för framtida forskning. Man föreslog Almedals-biblioteket, Landsarkivet i Visby, Kungliga Biblioteket i Stockholm, Carolina i Uppsala, Gotlands Nation i Uppsala samt Folkhögskolan i Hemse och Fårösund. Slutligt beslut fattas i samband med årsmötet i februari 2009.
Gotlands framtid
Gillet, som enligt sin gamla portalparagraf i stadgarna har att " i mån av förmåga och tillgångar, verka för sådana syften som avser Gotlands gagn och bästa.", har de senaste åren ägnat en del tid just för sådana syften. Nämnas kan hearings och seminarier i ämnesområden som "hotet om P18 nedläggning", "Om Gotlands framtid" samt om varumärkessamarbetet med Gotlands kommun i samband med framtagandet av Vision 2025. Med erfarenhet av dessa publika aktiviteter har styrelsen formulerat en kommunikationsplan som stöd för dylika och andra framtida arrangemang. Den presenterades nu för ledamöterna och blev vederbörligen godkänd.
Efter mötet vidtog en trerättersmiddag med gotländsk anknytning. När middagen avnjutits var det dags för lite bildning. Gillet hade bjudit in Fil.dr Nanouschka Myrberg, Stockholms universitet, att föredra valda delar ur sin avhandling. Hon rubricerade föredraget: "De medeltida gotlänningarna" med underrubriken pirater, profitörer, producenter och partners.
Äventyrare
Föredraget inleddes med att Fil.dr Nanouschka Myrberg överlämnade sin avhandling "Ett eget värde. Gotlands tidigaste myntning, ca 1140-1220.", till Gotlands Gille, vilken tacksamt mottogs av ordf. Mats Ekeroth.
Under slutet av 1100-talet sökte sig alla Östersjöns äventyrare till Gotland, från baltiska pirater och långväga handelsmän till korstågsriddare.
I Visby erbjöds alla en hamnplats, så länge de respekterade gotlänningarnas hamnfred - Pax porta - och använde de gotländska mynten, de första som präglades i området.
De första medeltida mynten i norra och östra Östersjöområdet började präglas på Gotland i början av 1100-talet.
De användes över ett stort område runt Östersjön under början av medeltiden och var till och med vanligare än de kungliga mynten i sydöstra Sverige.
De hade förebilder från nordvästra Tyskland och Friesland, men en egen viktstandard och blev i sin tur standard för de första baltiska myntningarna. Men varför uppstod denna myntning överhuvudtaget?
Det var inte främst av ekonomiska skäl utan som en del av ett nätverksbygge som gotlänningarna ägnade sig åt under 1100-talet. Ön låg klämd mellan flera starka viljor och makter i området, så det var nödvändigt att bygga en egen plattform, underströk Nanouschka Myrberg.
Genom läget i Östersjön var Gotland under 1100-talet en viktig anhalt både för ryska och tyska handelsmän, och för alla de korstågsfarare som var på väg över havet under den här tiden då svenskar, danskar och tyskar tävlade om att ta för sig av "hedningarnas" områden.
Hon nämnde att Gotlänningarna själva verkar ha varit måttligt intresserade av att delta i korstågen, de var alldeles för tätt knutna till sina grannar i öst.
Men de lät korstågen passera över ön, samtidigt som de själva producerade vapen till dem som skulle omvändas.
Betala tull
I det vikingatida hamnläget vid Vi växte därför den medeltida staden Visby snabbt fram under 1100-talet.
Där möttes alla de som färdades över haven, på ett (oftast) fredligt sätt, under gotlänningarnas beskydd. Genom mynten markerades vilka som hade rätten till Visby och de användes förmodligen också för att utnyttja de besökande ekonomiskt.
Kanske tvingades besökarna betala tull, hamnavgift eller växla in sina egna mynt för att kunna handla och skaffa förråd i staden, sade Nanouschka Myrberg.
Så jobbar vi med nyheter