Länsstyrelsen på Gotland har fått pengar av regeringen för att hjälpa utrotningshotade pollinerare. Det handlar främst om vildbin, men även fjärilar och blomflugor. Vildbin är ett samlingsnamn för humlor och solitära bin och är utan tvekan våra viktigaste och effektivaste pollinatörer.
– På Gotland finns runt 150 arter varav en, thomsonkägelbiet, inte finns någon annanstans i världen än på Gotland. Dessutom finns här tre unika underarter; gutetapetserarbi, gotlandshumla och gotländskt guldsandbi, berättar David Lundgren.
Han jobbar tillsammans med Annika Forslund på länsstyrelsens naturvårdsenhet med att bland annat skapa miljöer där solitära bin kan överleva. Solitära bin bor inte i samhällen som honungsbin. Istället lägger honan ägg i befintliga håligheter i död ved, växtstjälkar, tomma snäckskal eller gräver egna gångar i sand. Brist på sandiga- och blomrika miljöer har gjort att de riskerar att utrotas på sikt.
Livet för ett litet bi handlar om att bygga ett bo, fortplanta sig, lägga ägg och se till att det finns mat när larven kläcks fram. För att klara det krävs särskilda förutsättningar.
– Vissa bin gräver en gång där det ska lägga sina ägg. Soliga och vindskyddade lägen med blottad eller glest bevuxen sand är viktiga miljöer, speciellt om det finns blomrika marker i närheten. Honan hämtar pollen som hon tillsammans med nektar formar till en stor klump, som sedan ägget läggs på. När ägget kläcks har larven sedan maten serverad.
I våras delade Naturvårdsverket ut 11 miljoner kronor i riktade åtgärder som flera län fick dela på, däribland Gotland. Målet är att rädda några av landets mest utrotningshotade vilda bin.
Runt om på Gotland har länsstyrelsen i samarbete med GEAB och markägare anlagt sammanlagt ca 1 km med bibäddar och frilagt sand i ledningsgator för att göra det lättare för bin att bygga bon. Vid Rävhagen har en sandvall byggts och är placerad så att den sluttar mot söder. Det går redan att se små hål där någon insekt grävt en gång.
– Där är det bra för vildbin att bygga bon, säger Annika Forslund och förklarar att det är viktigt att det samtidigt finns växter där bina kan hämta nektar och pollen. Flera solitära bin är kräsna och samlar bara pollen från enstaka sorters växter. Viktiga blommor på Gotland för att gynna rödlistade bin är bland annat blåklockor, vädd och ärtväxter. Även gräsmattans maskrosor är åtråvärda bland många bin.
Till våren kan man läsa av resultatet om åtgärden blev godkänd av vildbina.
– Vid flyget finns jättebra alvarmarker som passar bin, säger Annika Forslund och berättar att det nu även pågår arbete för att gynna bin i Stånga.
– Där samarbetar vi med idrottsföreningen och andra för att uppmuntra folk att vistas där. Det gör att markerna inte växer igen lika snabbt.
Vart tredje svenskt vildbi är hotat och riskerar att dö ut. Problemet finns i hela världen. Blomrika och sandiga miljöer har minskat, främst till följd av en förändrad markanvändning i det storskaliga jordbrukslandskapet.
Utan bin minskar skördarna som ska ge oss mat, vilket i klartext innebär att människan är beroende av bin för att överleva. Att hjälpa vildbin kan vara en lönsam affär och behövs för att vi ska få mat på bordet. Hjälper du biet med mat och bostad, fixar de mat till oss.
