Mejlkorgar och brevlådor fylls med reklam. Erbjudanden om extrapriser haglar under Black Week och konsumtionen ökar, redan en månad före jul.
– Det kan vara svårt att motstå köphetsen. Men om alla konsumerar som vi svenskar, med vår höga resursförbrukning, då skulle det behövas fyra jordklot, säger Karin Kruse, projektledare för Naturskyddsföreningens rikskansli Hållbar konsumtion.
Hon menar att klimatförändringar och utsläpp gör att konsumtionsvanorna måste ändras radikalt.
– Det kommer inte att vara en hållbar affärsmodell att prångla ut mycket, och billigt som går sönder. Nu håller andrahandsmarknaden på att explodera och då kan det vara bra att köpa en vara som man tror går att sälja igen.
Avsikten med fenomenet Black Week, menar Karin Kruse, är att bidra till en ökad konsumtion, i såväl butiker som växande e-handel.
– Det är hela tanken. Men nu vet vi inte hur det går i år – vi ser att fler blir medvetna och att man som konsument börjar reflektera kring klimatet. Det är nyttigt och hög tid.
Lågprishandeln går starkt framåt i landet. Karin Kruse vill inte moralisera kring det. Hon menar att det finns konsumenter som av ekonomiska skäl inte har alternativ. Men hon uppmanar alla tänka efter innan man handlar, om det man har tänkt köpa verkligen behövs.
– Sverige har en hög import av klimatutsläpp. De sker i tillverkningsländerna, ofta låglöneländer med mer fossila bränslen.
Att varor är billiga, menar Karin Kruse, innebär inte med automatik att de måste innehålla dåliga saker.
– Just när det gäller kemikalieinnehåll hittar man en del brister, förbjudna kemikalier i till exempel smycken, leksaker och elektronik.
Här uppmanar hon alla att vara lite "jobbiga" och fråga om innehållet, innan man handlar.
– Man har rätt att få veta om de värsta kemikalierna ingår eller inte, säger hon och lyfter de cirka 5 000 industriellt framställda kemikalierna som går under benämningen PFAS.
De kan finnas i exempelvis smink, smutsavvisande varor och i allväderskläder.
Enligt branschorganisationen HUI kommer årets julhandel, trots klimatmål och ekonomiskt läge, att växa med två procent. Handeln under december skulle då landa på 91 miljarder, 18 800 kronor per hushåll eller 8 700 kronor per person.
Att ge bort något som är återbrukat sparar på ekonomin, men kan på köpet lindra oro och eventuell klimatångest.
– Jag tycker att man ska ge bort något återälskat, något som är begagnat. Varför inte det stickade plagget, årets julklapp, säger Karin Kruse.
Samtidigt som lågprishandel och de stora butikskedjorna växer har allt fler kommuner infört någon typ av second hand vid sina återvinningsstationer.
– Det tycker jag att Gotland också skulle ha. Det slängs otroligt mycket saker som fortfarande fungerar, säger hon.
Vid återvinningscentralen i Visby kan man sedan ifjol lämna saker i en container, för just återbruk.
Sedan Karin Kruse började jobba med hållbar konsumtion har hon ändrat sina egna vanor.
– Jag har gjort en jätteresa. Det har varit både kul och utmanande.
Att bara köpa en ny sak i månaden, att varannan sak måste vara begagnad, eller att ordna klädbytardagar med grannarna är några exempel på hur hon utmanat sig själv.
Även om just nu mycket handlar om julhandel och julklappar har året 364 dagar till. Karin Kruse menar att klimatfrågan alltid behöver finnas i vår vardag.
– Jag tycker att man ska försöka se sig som cirkulent och inte som konsument, säger hon.