Hotet om neddragning har skärpts ? nu skall 20 bort!
De gotländska läkarsekreterarnas oro för sin framtid har ökat. Den oroskänsla som de tidigare haft har baserats på uppgiften att sjukvårdsledningen vill rationalisera bort tio tjänster, men att ingen läkarssekreterare skulle behöva sägas upp. Nu har nya signaler kommit från ledningen.
Det finns mycket i det nya förslaget som läkarsekreterarna ställer sig frågande till. I kväll, torsdag, kommer man att samlas till ett välbesökt fackligt möte där frågorna till de inbjudna personerna från sjukvårdsledningen kan bli många.
För det första ställer sig läkarsekreterarna, som tillhör SKTF, ytterst tveksamma till om neddragningen över huvudtaget är möjlig.
??Våra arbetsuppgifter har inte minskat, säger fackliga företrädaren Marlen Lindström. Det är samma jobb som tidigare som skall göras.
Sjukvårdsledningen menar att det är införandet av det nya journalsystemet ?Take care? som motiverar neddragningen. Läkarsekreterarna hävdar att man ännu inte upplevt någon minskad arbetsbörda tack vare det nya systemet. På sikt kanske följden blir minskad mängd arbete, men man har inte sett detta ännu.
Sämre för patienter
Tar man bort ett antal läkarsekreterare blir följden att vårdande personal måste ägna sig åt administrativa uppgifter, vilket betyder en försämring för patienterna. Detta hävdar läkarsekreterarna
För det andra är sekreterarna mycket tveksamma till den nya organisation som skissats. I denna vill man ?klumpa ihop? läkarsekreterarna i tre olika grupper. I dag sitter de i stort sett var och en på sin klinik med nära kontakter till vårdgivarna.
Nu vill man exempelvis att en av de tre grupperna skall vara inriktad mot klinikerna för medicin, infektion, hud, barn och röntgen.
Marlen Lindström jobbar idag som läkarsekreterare på hudkliniken och tycker att det uppstår en minst sagt konstig situation om läkarsekreterarna inte sitter i nära anslutning till den klinik de jobbar för utan i någon lokal distanserad från verksamheten.
Varje klinik unik
Tanken är att en och samma sekreterare skall kunna jobba för flera olika kliniker. Sekreterarna har redan framfört åsikten att varje klinik är unik och fordrar särskild kunskap. Vårdgivarna använder också ofta sekreterarna som bollplank när intyg skall skrivas. Det har framhållits att placering av administrativ personal långt bort från kliniken leder till ett stort arbetsmiljöproblem för både vårdgivare och administratörer.
Tanken i organisationsförslaget är att en annan grupp administrativ personal skall inrikta sig mot följande kliniker: Kirurgen, intensivvårdsavdelningen, operation, akuten, kvinnokliniken, ögon, öron och käkkirurgen. En tredje grupp administratörer/läkarsekreterare skulle få till uppgift att serva psykkliniken, BUP samt habiliteringen-rehabiliteringen.
?Projekt Vårdadministration? kallas det som nu kan sägas ha dragits igång på allvar och som på något sätt kommer att beröra alla läkarsekreterare på lasarettet och fem övriga vårdsadministratörer, inalles 817 personer. Senare under året räknar projektledningen med att göra rekryteringen av personer att bemanna den nya organisationen. När detta är gjort räknar man med att under fjärde kvartalet i år få ägna sig åt ?hantering av övertalighet?.
Läkarsekreterarna befarar att detta kommer att innebära att tjugo personer inom deras yrkeskår kommer att stå utan jobb. Detta är i så fall ganska märkligt eftersom läkarsekreterarens jobb beskrevs som ett framtidsyrke för bara ett par år sedan.
Så jobbar vi med nyheter