Dåvarande civilminister Ardalan Shekarabi (S) var den som sms:ade Anders Flanking en fredagskväll under våren 2019. Den sistnämnde ringde upp och erbjöds ett nytt jobb.
Åsa Wackelin, numera Wackelin Flanking, hann verkligen bli ganska irriterad, minns han. Varför fria, men sedan förhålla sig ointresserad till själva bröllopsplaneringen?
Lägg märke till dateringen, däri ligger en ledtråd.
– Jag visste att det skulle komma coronarestriktioner, men jag fick inte säga det än, inte ens till min blivande fru. När det till slut blev offentligt så förstod hon min inställning. Det fick bli ett mindre bröllop i stället, med bara några nära och kära. Jag tyckte det blev bra, det var fint och intimt, minns Anders Flanking, som ger sin avskedsintervju i ett av de mindre rummen i residensets paradvåning.
Det var mycket som inte blev som vi tänkte oss, de där åren. Tänk om han hade vetat vad som väntade – från pandemi och krigslarm till debatter om Sudersannas och sommarfest – redan när han fick frågan.
Hade han då svarat annorlunda, eller åtminstone krävt mer betänketid, när regeringens sms plingade in i mobilen? Det kan vi bara spekulera om.
– En vanlig fredagskväll var det, våren 2019, jag var länsråd i Kronoberg då. Jag hann bli lite orolig; när civilministern hör av sig tänker man lätt att något allvarligt inträffat.
Anders Flanking ringde upp – och fick frågan om han ville bli landshövding. Bara ett dygn senare hade han och sambon bestämt sig för en flytt.
– Att pendla kändes fel, jag tycker det här jobbet kräver att man lever i det samhälle man verkar, inte minst på en plats som Gotland.
I början av sommaren tog han över den tunga posten. Bara ett halvår senare kom coronapandemin, som vände det mesta upp och ner.
– De första åren blev det krishantering. Det krävde ett visst typ av ledarskap, med snabba beslut, men även att man klev fram som företrädare i en tid av oro. Samtidigt kunde jag inte vara lika utåtriktad då, med pandemin att hantera och många digitala möten.
Det Anders Flanking här antyder, är något som han fått kritik för: Att han varit mer anonym, jämfört med mer stridbara föregångare som Lillemor Arvidsson och Cecilia Schelin Seidegård.
– Ja, jag har fått höra att jag inte synts så mycket, men jag har jobbat på att ha en förtroendefull dialog med till exempel regeringen, snarare än att skicka arga brev till dem eller skriva insändare. Det viktiga är inte att ljuset är på mig, utan att det är på Gotland – vilket det också har varit.
Men det finns en parallell bild som florerar, av den landshövding som snart gjort sitt. Nämligen den som en mer folklig landshövding, till stor del baserad på initiativet med fika för allmänheten i stället för societetsmingel.
Även om dessa två egentligen aldrig stod emot varandra:
– Nej, adventsfika hade vi haft även om sommarfesten blev kvar, jag bestämde mig tidigt för att jag ville öppna upp residenset mer.
Bland många vanliga gotlänningar är det kanske just så Anders Flanking blir ihågkommen: Han är landshövdingen som lade ner sommarfesten, helt enkelt, det där omdiskuterade mingeleventet för särskilt inbjudna inom politik, näringsliv och kultur på ön.
Anders Flanking och Åsa Wackelin Flanking under ett adventsfika på residenset. Allmänheten bjöds in, men med ett maxtak för antalet besökare.
Intervjun hålls i länsresidenset på Strandgatan i Visby, som Anders Flanking öppnat upp mer för vanliga gotlänningar – gärna medelst fika. Huset är ett statligt byggnadsminne med gästvåning längst ner, paradvåning i mitten och landshövdingens bostad högst upp.
I början av 2024 bjöds alla som dittills hade fått den gotländska utmärkelsen "Månadens klimathjälte" in till en gemensam fika.
Under pandemin ryckte landshövdingen in som vaccinationsvärd.
Pandemin erbjöd en "ursäkt" att ställa in detta år 2020 – och sedan kom festen helt enkelt aldrig tillbaka. Så när togs egentligen beslutet att faktiskt skrota den? Svaret innehåller ett litet avslöjande:
– Våren 2022 bestämde vi att festen inte skulle komma tillbaka, men mentalt lade jag nog ner den redan 2019. Tidigare hade den absolut en roll att spela, men det är andra tider nu. Dessutom blev sommarfesten mycket dyrare för länsstyrelsen efter det att regionen drog sig ur.
Hur var reaktionerna på nedläggningen?
– Mestadels positiva. Visst finns det personer som saknar festen, men man kan göra sånt där på andra sätt också.
Ett folkligt drag, kan man väl säga. Men det där med att vara "mer offentlig" förblev ändå knepigt – för snart efter pandemin kom Rysslands intåg i Ukraina, vilket snarare ledde till mer sekretess och fler möten bakom stängda dörrar.
– Jag tror jag var på möte i Växjö när jag fick höra nyheten om invasionen.
Vad tänkte du då, som Gotlands landshövding?
– Jag funderade på hur det skulle bli för oss och insåg att jag åter hade fått en lite annan roll. Att det vi planerar för som värstascenario faktiskt kan bli verklighet.
Moderatpolitikern Anna Tenje och landshövding Anders Flanking under en ceremoni när Natoflaggan för första gången hissades vid Gotlands regemente.
Totalförsvarsövning utanför länsstyrelsens byggnad på Visborgsområdet. Anders Flanking flankeras av polisen Fredrik Persson och försvarsofficer Mattias Ardin.
Både smittspridning och en orolig omvärld satte fokus på beredskap och totalförsvar. Anders Flanking tror att hans militära bakgrund, med en officersexamen, var en fördel i det arbetet.
Kriserna har också fört något gott med sig:
– Jag känner mig faktiskt tryggare än 2019. Inte för att det är lugnare i världen – det är det inte – utan för att vi är bättre förberedda, både mentalt och som samhälle. Planeringsmässigt har Gotland kommit långt, vi vet vad vi har och vad vi fortfarande behöver få till. Det finns bra samverkansfunktioner som verkligen har övat ihop, det är viktigt.
Det finns andra områden också, där landshövdingen anser sig ha bidragit positivt. Några exempel är de kommande Gotlandskablarna, arbetet med en reservhamn och tillstånden för Gotland Grand National – först under pandemin och sedan kring den nya endurobanan.
Men även när länsstyrelsen gav tummen upp till vindkraftparken Aurora.
– Vi har varit möjliggörare i den viktiga energifrågan. Jag tycker behovet av energi går före havsutsikt.
När det gäller mindre positiva minnen är det ett som dyker upp direkt: Det om serveringen Sudersannas på Fårö, om den hävda strandskyddsdispensen och den efterföljande debatten, där länsstyrelsen fick omfattande kritik.
– Vi ville säga ja, för det här var ju något positivt och bra. Men när ärendet kom upp igen fanns det nya prejudicerande domar som omöjliggjorde en ny dispens och vi måste följa lagarna. Våra jurister och handläggare gjorde rätt, de gör ett viktigt jobb och de gör det bra. Men jag skulle gärna vilja att vi fick till så kallade LIS-områden på både Sudersand och på Tofta strand, för att öppna upp möjligheter för serviceverksamhet.
På residenset finns alltid ett rum där besökande kungligheter, som prins Carl Philip, kan vila upp sig.
Anders Flanking på sångerskan Marie Nilsson Linds begravning, här tillsammans med Cecilia Schelin Seidegård, som även hon varit landshövding på ön.
Utsikt från residensets paradvåning ut mot Visbys inre hamn.
Nu mot slutet, under senaste halvåret, blev det ytterligare smolk i glädjebägaren.
En medarbetarundersökning gav en mörk bild av arbetsmiljön på länsstyrelsen och skarp kritik framfördes mot länsrådet Anneli Bergholm Söder – som under hösten fick en annan tjänst i stället.
– Av hänsyn vill jag inte gå för djupt in på personalfrågor. Men vi går vidare med en lösning som skapar lugn både för min närmaste kollega och för arbetsplatsen.
Hur mår den länsstyrelse du lämnar efter dig?
– Jag tror det är en arbetsplats som är på väg uppåt. Vi har tagit tag i vissa saker och det finns en bättre stämning än i vintras. Det känns bra, men det har krävt mycket arbete.
Summa summarum har vår avgående landshövding haft begränsade möjligheter att själv sätta agendan, under sin period på ön.
Omständigheter, både yttre och inre, har hela tiden pockat på.
– Ja, så är det väl, jag har fått anpassa mig och ta tag i olika frågor som dykt upp efter hand.
Den första november lämnas stafettpinnen över till Charlotte Petri Gornitzka, som då lämnar jobbet som generaldirektör för MSB.
För Anders Flankings del går flyttlasset då tillbaka till barndomens Skövde, där ett nytt liv väntar:
– Åsa har nytt jobb, jag ska vara mer make, morfar och farfar. Jag kommer jobba som konsult, men jag funderar även på att skriva en bok.
Anders Flanking är ursprungligen frön Skövde och flyttar snart tillbaka dit.
