Efterfrågan på hunddagis är stor när allt fler lämnar hemmakontoren.
– Vi märkte av det lite i våras, men det har blivit mer och mer under sommaren. De har fått reda på att de ska tillbaka till jobbet igen, så det har vi absolut märkt, säger Sofia Johansson som är hundskötare på Gute hundcenter i Visby.
Deras storhundsplatser är fulla med en kö på 15 individer men det finns fortfarande ett tiotal platser för småhundar.
– De kommer nog fyllas. Det är ett högt tryck nu och många hör av sig, säger Sofia Johansson som ser en koppling till pandemin.
– Folk har passat på att skaffa hund och det har varit en möjlighet när de har varit hemma. Vi ser det som något positivt och här upplever vi att det är något som har varit planerat. Sedan är det så klart tråkigt om det blir omplaceringar och liknande, säger hon.
På landsbygden och hunddagiset Tassen i Boge är det inte lika stor efterfrågan som i Visby. Birgitta Rasmusson driver verksamheten tillsammans med sin man på deras gård och kan ha 30 hundar i lösdrift samtidigt. De flesta har kommit dit som valpar och vuxit upp där under vardagarna tills flera av dem har börjat åldras och gått bort. Birgitta Rasmusson är nu pensionär och hade tänkt avveckla verksamheten.
– Men nu har det börjat komma in unghundar och jag känner att jag inte kan slå igen, för var ska alla hundar vara?
De har alltid haft fullt, men har ingen kö. Så det har inte inneburit några större förändringar under pandemin.
– De här hundarna vi har tagit in är inga coronahundar, våra hussar och mattar har nog tänkt på det ganska länge så det har varit planerat, säger Birgitta Rasmusson.
Ändå har hon märkt att det är större efterfrågan på deras hunddagis, dit hundarna lämnas under arbetstid, än för deras hundpensionat, där hundägarna lämnar sina husdjur när de reser bort. För dem som bara driver hundpensionat har det inneburit en stor skillnad.
– Den här sommaren har det varit några men inte lika många som innan. Det är inte många gotlänningar som reser, säger Erja Warell som driver hundpensionatet Pysslan i Stånga.
Nu har hon bara en gästhund på totalt sex platser. Hennes hundbostäder har också stått tomma en längre period under pandemin.
– I början var det ett år utan hundar och det var många som fick lägga ner, något hundpensionat här på Gotland och flera på fastlandet, men jag har tänkt att jag får kämpa på. Snart behövs jag, säger Erja Warell, som funderar på att ta in ett par dagishundar så länge.
Stenkustens hund i Lärbro lade ner sitt hundpensionat för ett år sedan, något de hade funderat på ett tag.
– Men det blev enklare med pandemin, på grund av att det blev mycket färre hundar, berättar Ingela Lundgren.
Hon får dock förfrågningar om hon vill starta upp igen och vet att det är brist på hunddagisplatser.
– Nu ska väl många av de här pandemihundarna ut. Tyvärr är det svårt att ha en schysst omsorg när man är borta åtta timmar om dagen. Med en unghund så blir det svårt och hundarna behöver ta sig ut och aktiveras sig. När man jobbar hemifrån är det enklare, säger Ingela Lundgren.
Hon kommer inte att starta upp sin verksamhet igen och påpekar att behovet ändå är störst i stadsområdet.
– Så jag vet inte var det kommer att sluta om inte någon startar upp ett till hunddagis i Visby, för det behövs, säger Ingela Lundgren.