Videon är inte längre tillgänglig
Solskenshistorier kan behövas när det är mulet ute. Här kommer en med råge. Det var i fredags som ett och ett halvt år gamla flatcoated retriever-tiken Tyra var ute och promenerade med sina ägare, familjen Idh Lundgren från Stockholm. Även familjens äldre hund Alice var med. När de lämnat husbilsparkeringen på Färjeleden i Visby och gått ner på nedre platån på södra Hällarna släppte familjen hundarna lösa.
- De är vana att springa utan koppel där så det var inget vi funderade över, berättar Freja Idh Lundgren, lillasyster i familjen.
Plötsligt rusade hundarna i väg och efter en stund kom Alice tillbaka utan Tyra.
Familjen misstänkte på en gång att hon kunde ha ramlat ut för klippkanten och de tog sig ner till stranden för att söka efter henne. Klockan elva på kvällen gav de upp och befarade att de hade förlorat sin hund för gott.
- Vi gick hem och trodde aldrig att vi skulle få se henne igen, säger Freja Idh Lundgren.
De bestämde sig för att fortsätta sökandet dagen efter.
- Vilket tillstånd hon än befann sig i, om hon levde eller var död, så ville vi hitta henne.
Pappa Anders Lundgren fick inte mycket sömn den natten och redan klockan fem på lördagsmorgonen gav han sig ut igen för att leta.
Efter några timmar var han återigen på väg att ge upp. Men något sa honom att han skulle göra ett sista försök. Han tog sig ut i vattnet och ställde sig och spanade in mot klipporna med en kikare. Då fick han syn på en liten svart prick som rörde sig försiktigt.
- Han ringde hem och berättade och jag har aldrig klätt på mig och kommit iväg så fort förut, fortsätter Freja Idh Lundgren.
Det var omöjligt för dem att rädda Tyra själva så de larmade räddningstjänsten. Sju brandmän kämpade under två timmar och till slut fick de upp Tyra genom att fira ner en av brandmännen som tog med sig hunden upp i en liten korg.
- Hon var alldeles dammig och klibbig av salt och sand. Hon var trött men ändå glad, berättar Freja Idh Lundgren.
Räddningsledare den dagen var Henrik Johansson. Han berättar att det svåra var att lokalisera var hunden befann sig eftersom de inte kunde jobba från båt i vattnet. Det var alldeles för blåsigt. Den andra klurigheten var att få med dig Tyra i korgen när de väl hittat henne.
- Men brandmannen som firades ner ägande en kvart åt att försöka bli kompis med henne. Han hade också med sig ett äpple ner och efter ett tag gick hon med på att följa med.
Den sluttande klippavsatsen som hon stått på var bara cirka 30 centimeter bred och i 22 timmar hade hon stått där och bara kunnat röra sig lite fram och tillbaka. Klippan hängde ut över vattnet och vågorna hade slagit hårt mot klippan. Hur Tyra hamnade på avsatsen vet ingen. Antingen hamnade hon i vattnet när hon föll, och lyckades ta sig upp, eller så ramlade hon direkt ner på klippkanten.
Så här några dagar efter den dramatiska händelsen mår Tyra efter omständigheterna bra. När hon hade firats upp från klippan fördes hon till Gotlands Smådjursklinik och där konstaterade veterinären att en lunglob kollapsat. Men hon mår mycket bättre nu och prognosen är god.
- Nu känns allt bra och de säger att hon kommer bli som vanligt igen. Men vi vågar nog aldrig promenera på det där stället igen, säger Freja Idh Lundgren.