Torsten Flemming, utbildningsdirektör på Gotland.
Under 2023 skrev personalen i Gotlands kommunala grundskolor och förskolor 414 anmälningar om kränkande behandling. Av dem var 136 våldshandlingar, från knuffar i korridorer till mer allvarliga slagsmål och attacker:
"Elev blir sparkad och slagen på av andra elever."
"Elev slog mig upprepade gånger med ett metallskydd."
"Elever har under bollek blivit oense och det slutade med att en elev tog stryptag på den andre eleven."
– Vi kan aldrig acceptera våld, säger Torsten Flemming, utbildningsdirektör på Region Gotland.
Men samtidigt är det positivt att det finns ett rapportsystem, som också används, påpekar han.
– Skolan är en del av samhället och våld finns. Det är klart att det finns i skolan också.
Linda Rung, lokal ordförande för fackförbundet Sveriges lärare, menar att våldet har krupit ner i åldrarna och kopplar ihop det med att det inte finns tillräckligt med specialpedagoger.
– Det är också mer anmälningar om hot och våld mot personal än tidigare, säger hon.
Dessa kan vi inte hitta i anmälningarna om kränkande behandling, som har eleverna i fokus. Men i de 135 incidentrapporter om arbetsmiljö som skrivits i skolorna under 2023 hittar vi 42 incidenter där lärare fått motta sparkar, slag eller annan typ av våld från elever.
– Alla skolor har en plan för hur man hanterar våld mellan elever. Men min upplevelse är att man har en tendens att se mellan fingrarna när lärare blir utsatta. Det är sorgligt, för det borde utredas utifrån exakt samma grunder, det är ju elevernas och lärarnas gemensamma arbetsplats, säger Linda Rung.
Linda Rung, ordförande i Sverige lärare Gotland.
Torsten Flemming delar inte bilden av att våld mot lärare inte tas på lika stort allvar. Men han håller med om att mer måste göras. Han framhåller bland annat vikten av behöriga lärare, ett bra förebyggande arbete och tydliga rutiner.
– Det kan se lite olika ut på olika skolor. Vi behöver prata mer tillsammans, fack och arbetsgivare, men också lärare och rektorer på varje APT, säger han.
Ett sådant arbete är påbörjat, menar han. Ett första steg i det är ett seminarium om hot och våld med alla skolchefer på ön den 16 februari. Det ska också bli en digital föreläsning för all personal inom skolan framöver.
Mellanstadielärarna Daniel Molthon Sundberg och Ulrika Starck på Terra Novaskolan ser varje våldshandling som ett misslyckande från skolans sida.
– Det gäller att hela tiden ligga steget före. Relationer är A och O, säger Ulrika Starck.
De berättar att läraryrket till åtminstone 50 procent handlar om relationsbyggande. Om varje elev mår bra och gruppen fungerar ihop så uppstår inga våldsamma situationer, resonerar de.
När en ny fyra börjar lägger de mycket tid på detta och eftersom det är en liten skola kan de till och med tjuvstarta.
Dagens barn lever i ett tufft klimat, berättar Ulrika Starck, med en värld i sociala medier som vuxna har dålig insyn i.
– Det kan vara att en elev i trean tycker det är jättejobbigt att gå till matsalen för att det är mycket folk. Då går jag redan i maj-juni och pratar med eleven: "Hur vill du göra i stället?" Så att den här eleven är helt förberedd när skolan börjar i augusti, säger Daniel Molthon Sundberg.
Det gäller också att undvika situationer som riskerar att bli konfliktfyllda. Till exempel köer, fulla kapprum och sysslolösa raster.
– Vi har som regel i vår klass att fem i åtta så låser vi upp dörren och öppnar. Så när det kommer elever med bussar så ska de kunna gå rätt in i klassrummet. Det allra värsta är att få en obevakad kö, det är som att be om en konflikt, säger Daniel Molthon Sundberg.
Men våld är inte den vanligaste typen av kränkning, enligt deras erfarenhet.
– Dagens barn är inte alls som man själv var, det är ett mycket tuffare klimat. Det är mycket mer fula ord, man respekterar inte vuxna på samma sätt, säger Ulrika Starck.
Mellanstadielärarna börjar bygga relationer till eleverna när de fortfarande går i lågstadiet. "Lyxen med att jobba i en liten skola", säger Daniel Molthon Sundberg.
Det syns också i kränkningsanmälningarna från alla skolor. Bland annat hittar vi ett 30-tal rasistiska påhopp, runt 20 sexuella kränkningar och 31 anmälningar om kränkningar i sociala medier.
– Det är en helt annan tid, med tanke på vad barnen upplever i sociala medier. Man ser på folk som gör pranks och det är mer och mer gränslöst. Jag har läst chattar på Snapchat och blivit helt mörkrädd. Det är ord som jag aldrig ens skulle ta i min mun, säger Daniel Molthon Sundberg.
– Det här ställer högre krav på oss som lärare, och på föräldrarna, att prata om de här grejerna.