Hundratusentals öring- yngel har dött i åarna

Sedan en tid tillbaka bedrivs fiskevården i sju åar på östra Gotland av en nybildad förening, som heter Östra Gotlands Fiskevård, Vilt & Fritid. Man räknar med att det totalt finns cirka 25 havsöringsförande åar på ön. Det skulle kunna vara fler.
Den nya föreningens speciellt omhuldade åar är Rödån, Visneån (som också heter Fitån), Lavaån, Halsegårdaån, Banån, Hugreifsån och Gartarveån.
Eldsjälen och den drivande i föreningen är Sigvard Henriksson och han har runt om sig samlat fritidsfiskare, yrkesfiskare, markägare och näringsidkare.
Det viktigaste målet är att förbättra förutsättningarna för havsöringens reproduktion i de sju åar som föreningen tagit sig an. Sigvard Henriksson talar gärna om möjligheten att förlänga turistsäsongen med en aktivitet som infaller när allt annat ligger stilla. Det borde gå att locka sportfiskare till ön.Men då måste det finnas gott om fisk och för att det skall finnas gott om fisk måste man sköta "barnkamrarna".
Man kan säga att sportfiskarna med alla omkostnader inräknade betalar 500 - 1 000 kronor per kilo fångad fisk, säger Sigvard.
I hans vision kan sportfisket under förutsättning av god tillgång på fisk ge ett brutto på 200 miljoner kronor om året.
Vattnade åar
Föreningen bildades i våras och tanken var att det skulle vara lättare för en förening att ragga pengar och ha kontakter med myndigheterna än det är att göra samma saker för enskilda. Hittills har föreningen fått bidrag från ett par olika håll. Summorna är blygsamma i förhållande till allt det som föreningen vill göra.
Just i år man kan säga att fiskevårdarna arbetar på två olika plan. Det är dels långsiktigt och det är dels akut. Det händer ofta att åarna blir relativt uttorkade under sommaren, men årets situation med långvarig värme utan nederbörd har gjort att vattenföringen i vissa åar sett ur i fiskens synpunkt är katastrofalt liten.
Jo, vi kan nog betrakta det här som ett förlorat år, säger Sigvard Henriksson.
Vägen är helt enkelt stängd för det yngel och den större fisk som tänkt sig att ge sig ut till havet. Fiskevårdsföreningen har försökt att hjälpa till genom att med hjälp av tankbil "vattna åar".
Här har vi tippat i 36 000 liter, berättar Sigvard när vi står vid Visneån.
Totalt har det körts 132 000 liter vatten, som fördelats på flera åar.
Det är svårt att säga vilken verkan denna åtgärd har haft.
Men vi vet i alla fall attt vi har försökt att göra något, säger Sigvard och drar en liknelse.
Det som händer nu är precis som om bonden skulle mista åtskilliga av sina kor och alla kalvar.
Vill ordna dammar
Uttorkningen av bäckar och åar är ett återkommande problem, även om det självklart når extrema former i år.
Det finns tankar på hur man skulle kunna råda bot på uttorkningen. Då gäller det att på enkelt sätt anlägga vattenmagasin med ambitionen att hålla vattnet kvar "på land" under längre tid än vad nu är fallet. Man kan tänka sig att vatten rinner i ån i tre månader i stället för i en månad.
Ett vattenmagasin per å är modellen.
Sigvard Henriksson tror att dessa vattenmagasin skulle påverka grundvattnet positivt och kanske till och med klimatet. Det skulle kunna bli mer regn.
Och dammarna kanske går att ordna på ett relativt enkelt sätt.
Röjer hinder
Fiskevårdsföreningen har många andra punkter på sin åtgärdslista. En åtgärd som man nu jobbar med är att röja bort vandringshinder. Det är alltså sånt i åarna som hindrar havsöringen från att vandra uppåt för att leka, som skall bort.
Däremot tar man inte bort vegetationen intill åarna. Den ger föda och skydd åt fiskarna.
Man anlägger också grusbäddar för leken.
En annan åtgärd man jobbar med är att hålla minkstammen nere. Särskilt utsedda personer ansvarar för minkfällor i olika åar. I år har man fångat nio minka, sedan starten för denna jakt 1998 har 49 minkar tagits.
Dialog med myndigheter
Sigvard Henriksson för en livlig dialog med olika myndigheter. Han har exempelvis inbjudit landshövding Lillemor Arvidsson med flera från länsstyrelsen att komma ut och titta på det fiskevårdande arbetet som bedrivs.
Han tror att makthavare - och även många andra - har mycket begränsade kunskaper om havsöringens beteende och villkor och vad som görs för att förbättra dessa.Sannolikt har han rätt. Hur många är det som vet att det pågår ett livligt djurliv i åarna mitt inne i skogen?
Bortlömgd (?) motion
För några år sedan initierade Sigvard Henriksson en motion till Gotlands kommuns fullmäktige. Socialdemokraterna Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdottir undertecknade motionen den 22 november 1996.
Skrivningen utmynnade i förslaget att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till att undersöka vilka arbeten som behöver göras i vattendrag för att öka reproduktionen av havsöring på Gotland.
Flera remissinstanser tillstyrkte och kommunfullmäktige beslutade den 15 december 1997 att motionen skulle bifallas.
Efter detta har i alla fall inte Sigvard Henriksson märkt att det hänt något.
Han tycker det kunde vara dags nu. Det har ju gått fyra och ett halvt år.