Hur klarar vi välfärden i morgon?
Gotlands befolkning blir allt äldre. Vi blir fler äldre och färre yngre. Färre barn- och ungdomar, färre i yrkesverksam ålder och fler pensionärer. Hur det lokala samhället klarar en sådan förändring var en av de stora frågorna på kommunfullmäktiges sammanträde i går.
Vi går mot samhällen med allt fler äldre, samtidigt som barnafödandet minskar.
Fram till år 2015 beräknas antalet gotlänningar i åldern 0-19 år minska med 2 600.
Antalet gotlänningar i åldern 20-60 år beräknas minska med 2 500.
I åldersgruppen 60-99 år förväntas en ökning med 4 500 personer.
Färre barn och ungdomar och färre människor i yrkesverksam ålder. Betydligt fler gotlänningar kommer att lämna arbetskraften än tillträda den.
Man räknar med att Gotland år 2015 har ett underskott av arbetskraft med cirka 2 200 personer. Det kommer alltså att fattas drygt 2 000 personer på den gotländska arbetsmarknaden.
Klaras välfärden
Vem ska sköta jobben? Hur ska skattemedlen räcka? Kommer vi att klara väfärden eller måste vi börja skära bort åtaganden?
Detta är frågeställningar som den demografiska utvecklingen tvingar fram. Och på Gotland fick kommunfullmäktiges ledamöter i går en genomgång av hur utvecklingen kan komma att slå inom några viktiga sektorer - sjukvård, skola, äldre- och handikappomsorg samt arbetsmarknad.
- Vi vill väcka intresset för frågorna, sa Lars Danielson, som var en av de fyra tjänstemän som ledde ett två timmar långt seminarium.
- Vi står inför stora förändringar. Det gäller att vara ute i tid för att slippa panikåtgärder längre fram, sa han.
Fördelning av resurser
Att det kommer att krävas anpassningar av den kommunala verksamheten när befolkningssammansättningen förändras är ganska självklart. När elevantalet sjunker måste skolorganisationen krympas och när antalet gamla ökar måste resurser inom äldrevården ges större utrymme.
Eller?
Ja, det är sådana frågor som politikerna kommer att få ta ställning till. Hur resurserna ska fördelas, var och när omprioriteringar ska ske och så vidare.
Vilka åtaganden kommer kommunen att orka med? Och finns det alternativa finansieringar om inte skatteintäkterna räcker till?
De fyra tjänstemännen, Lennart Andemo, Lars Danielson, Katarina Michanek och Eva Sellberg beskrev utvecklingen och pekade på vissa områden där de ser att stora utmaningar är att vänta.
De betonade vikten av ett större helhetstänkande i samhällsplaneringen, äldrefrågor handlar till exempel lika mycket om bostadspolitik som omsorgspolitik. En bättre samordning behövs, menade man.
Folkhälsoarbete fördes fram som ett viktigt områdena att utveckla. Både för att förebygga behov av vård och omsorg och för att höja livskvalitet. Men mest av allt betonade man vikten av god framförhållning. Att se utvecklingen och tänka långsiktigt.
Politikerna fick diskutera i gruppper om tre i tio minuter och efter en kort redovisning avrundades seminariet av förvaltningscheferna Annica Winberg (social- och omsorg) och Peter Molin (barn- och utbildning) samt tf stabschefen i hälso- och sjukvåredsförvaltningen Rolf Forsman och allra sista ordet fick kommunalrådet Jan Lundgren (s).
Så jobbar vi med nyheter