Hur påverkar alg erna framtiden?

Den kraftiga algblomningen kring Gotland i sommar förvånar och skrämmer.
- Hur få folk att inse att det hänger ihop med bilkörning och oljeeldning, säger Kalle Nyberg, länsstyrelsen.

Gotland2005-07-19 06:00
Algblomning är inget nytt fenomen i Östersjön. Men i sommar har den varit exceptionellt svår.
Larmrapporterna har varit många, politikerna har gjort utspel och kvällstidningarna har visat äckliga bilder. Svenska Dagbladet konstaterar att man bland de blågröna algerna också kan hitta bakterier, ett nervgift.
Regeringen har lagt fram en "nationell strategi för havsmiljön" och EU-kommissionen ska denna vecka diskutera strategier för att skydda hav och luft. Och mitt i Östersjön ligger Gotland, i stormens öga. Vi börjar med det lokala perspektivet. Vad gör länsstyrelsen?
- Långsiktigt arbetar vi med miljö­övervakningssystem med provtagning av vattendragen, för att kolla utsläppet av närsalter, det vill säga fosfor och kväve, säger Kalle Nyberg, miljöhandläggare.
Hur mycket som tvättas ut i havet varierar med höstregnen och vår­floden.

Gotland sämre än Polen
Kalle Nyberg säger att vi i Sverige inte ska slå oss för bröstet, och tro att vi alltid är bättre på miljö än andra länder.
- Polackerna förorenar mindre per capita än vad vi gör på Gotland.
Hur får man bukt med kväve­utsläppen?
- Det är en livsstilsfråga. Det handlar till exempel om bilåkning och om att bränna olja. Men folk fortsätter åka bil trots bensinpriset och vilket ståhej det blir när tullavgifter kommer på tal.
Biobränsle är att föredra och länsstyrelsen försöker stimulera pelletsanvändning och solfångare.
- Men vi kan ju inte förbjuda folk att elda med olja.
Gotland är ju en ekokommun. Vad gör en sådan åt algblomningen?
Maria Johansson är informatör vid Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Hon säger att det pågår projekt för att förmå lantbrukarna att använda mindre fosfor och kväve.

Folk förstår
Vad gäller utsläppen från hushållens enskilda brunnar och avlopp försöker man få folk att gräva om sina infiltreringsbäddar efter 15 år.
- Först blir folk irriterade, men när vi förklarat varför det är viktigt förstår de.
Kommunen inventerade förra året fastigheter i Rone, kring Halorån, i år är det dags för Paviken och Västergarnsån. Maria Johansson säger att studiedelegationer från olika länder kommer till Gotland för att se hur kommunen använder förnyelsebar energi, till exempel vindkraftverk, solfångare, vedeldning.
Helena Andersson i ekokommunens ledningsgrupp säger att algblomningen naturligtvis inte går ihop med ekokommunen. Kommunerna kring Östersjön har bildat ett nätverk för att arbeta med miljöfrågor, säger hon.
- Och ekokommunernas gemensamma styrelse ska ha möte på Gotland i nästa månad.
FAKTA/ AlgblomningPlanktonalger behöver ljus, kväve och fosfor för att växa. En del algblomningar är årstidsbundna, men kan också uppstå spontant.
Algblomningar är en naturlig del av havets ekosystem. Men de allt massivare blomningarna vi sett, inte minst i sommar, beror på övergödningen i Östersjön.
De är skadliga när de smutsar ner vattnet och stränderna, när de påverkar smaken på fisken eller producerar gifter.
När blomningen är slut sjunker algerna till botten, där de bryts ner. Denna process kräver syre. Om allt tillgängligt syre i bottenvattnet förbrukas uppstår syrebrist och alla där levande djur dör.
(Källa:Svenska Naturskydds­föreningen)
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om