”Vi såg en stor ökning när regionens PCR-tester började ta slut”, säger Christina Norrby, chef för Apoteksgruppen vid Ica Visborg, om försäljningen av snabbtester.
Åtgången på antigentester för covid-19, eller snabbtest som de kommit att kallas i folkmun, har varit stor på de gotländska apoteken de senaste veckorna.
Anledningen till det är bland annat den ökande smittspridningen, att provtagningskiten med PCR-tester som Region Gotland tillhandahållit vid upprepade tillfällen tagit slut samt att Folkhälsomyndigheten nyligen ändrade riktlinjerna för vilka som ska göra PCR-tester.
– Vi märkte strax innan jul att efterfrågan på snabbtest hade ökat, och sedan har det bara gått uppåt. Vi såg exempelvis en stor ökning när regionens PCR-tester började ta slut, och sedan ökade efterfrågan ännu mer när rekommendationerna ändrades i förra veckan, säger Christina Norrby, apotekschef på Apoteksgruppen vid Ica Wisborg.
Hon får medhåll av sin kollega Ulrika Alfredsson, apotekschef på Apoteksgruppen i Hemse.
– Efterfrågan är stor ja. Testen tar nästan slut i hyllan innan vi hinner plocka upp dem. Vi hade några kvar under måndagen, men nu har vi helt slut på snabbtest, säger hon.
På apoteket vid Ica Wisborg är dock tillgången på snabbtest stor, trots den stora efterfrågan. Detsamma gäller på Apoteket Strandskatan på Visby lasarett.
– Just nu är tillgången på test god. Vi har både nästester och salivtester, säger Madeleine Sandelius, apotekschef.
Madeleine Sandelius, apotekschef för Apoteket vid Visby lasarett.
Märker ni av att folk bunkrar snabbtest?
– Jo, jag tycker att man hör folk säga att de köper på sig fler för att det är bra att ha hemma. Och det är kanske inte en helt fel tanke.
Men samtidigt som snabbtesten alltså går åt som smör i solsken hos apoteken pågår en diskussion om hur säkra den här typen av tester egentligen är. SVT har med hjälp av Nationellt pandemicenter vid Karolinska institutet testat hur stora virusmängder som krävs för att snabbtesterna ska ge ett positivt utslag. Undersökningen är visserligen inte jämförbar med en vetenskaplig studie, men den visar att inget av de fem antigentest-märkena som testades gav utslag vid en genomsnittlig virusmängd av omikronvarianten.
– Det är precis det här man måste ta med i beräkningen när man gör ett snabbtest. Folkhälsomyndigheten har uppdaterat sina hemsidor med ny information om snabbtesten i dag, och vi håller på att göra detsamma så att det blir tydligt, säger Region Gotlands smittskyddsläkare Maria Amér om resultatet i SVT:s undersökning.
Snabbtester erbjuds i olika former. De senaste veckorna har öns apotek märkt en ökad efterfrågan.
Så hur ska man då tänka när det gäller snabbtesten? Är det ens värt att göra ett sådant om man har symtom?
– Jag tycker att de kan vara bra som komplement. Får man ett positivt svar på ett hemtest så kan man känna sig trygg med att man har covid. Har man däremot symtom men får ett negativt testsvar kan det ändå vara så att man är smittad. De nya riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten säger ju även att om man har förkylningssymtom så kan man tänka att man har covid, och då stanna hemma.
Även från apotekens sida är man givetvis medveten om att snabbtesten inte är hundra procent säkra, vilket de förmedlar till sina kunder.
– Vi försöker verkligen läsa på och vara uppdaterade. De här testen kan inte fånga upp en lika stor mängd virus som ett PCR-test gör, och vi är noga med att informera kunderna om att även om man får ett negativt svar kan man vara smittad, säger Christina Norrby.