De är inte så hemliga och ser inte så särskilt spännande ut men så är de ju inte spioner heller, de bara forskar i ämnet.
Just nu har ett 50-tal personer samlats till konferensen "Need to Know III" i Visby. De kommer från länder som Bulgarien, Polen, Tyskland, USA och Danmark bland annat. Under två dagar ska de diskutera bilden av fienden.
Michael Scholz, professor i modern historia vid Uppsala universitet Campus Gotland, är en av dem som arrangerar konferensen.
– Det behövs mer forskning på området och det har det också blivit efter terrorattackerna den 11 september, säger han.
Det är viktigt att belysa vad bilderna haft för betydelse historiskt för att veta hur man ska agera i dag. Vad får till exempel de ständiga framställningarna av muslimer som terrorister för konsekvenser?
Det har också blivit lättare att bedriva forskning i ämnet eftersom många av arkiven från Kalla krigets dagar nu är tillgängliga. Som exempel nämner han Stasis arkiv från DDR och dokumenten från Sovjet-eran.
Med solglasögon
Det finns många nidbilder historiskt när det gäller spioner och agenter. I skönlitteraturen och filmens värld är KGB- och CIA-agenter hänsynslösa, de saknar moral och bär solglasögon. Amerikanska spioner i serietidningar har ofta haft cowboyhatt. Stasiagenter är tråkiga och dåligt klädda. Lite roligt och harmlöst kan det tyckas men bilderna är från början ofta skapade i ett syfte. De har använts mer eller mindre som propaganda, både för att skapa inhemska hjältar och yttre fienden.
– De skapade bilderna har påverkat historien.
Michael Scholz säger att svenska underrättelsetjänsten däremot inte medvetet jobbat med sin självbild.
– Vem kan se en bild framför sig av hur en svensk agent ser ut?
Det närmsta man kommer är Jan Guillous greve Hamilton som är Sveriges svar på James Bond.
– Det vore ju fantastiskt om den personen fanns i verkligheten, säger Michael Scholz.
"Ryssen"
Samtidigt har svenska myndigheter historiskt varit noga med hur vi framställer fienden. Ända fram till Kalla krigets slut var det inte legitimt att namnge den potentiella fienden som exempelvis "ryssen" och Michael Scholz ger också exempel på att man censurerat bort röda stjärnor i serietidningar där de misskrediterat bilden av Sovjetunionen. Allt för att inte stöta sig med främmande makt.
Det finns mycket att forska på inom området och det finns pengar för det också, menar Michael Scholz. I flera länder är myndigheterna måna om att lyfta fram delar av den moderna historien för att kasta positivt ljus över till exempel hur underrättelsetjänster agerade.