Hur ska klådan på Sudret stoppas?

2004 var ett toppår för tallprocessionsspinnarlarver. I nästa år blir det troligen åter många larver.
Vad vet vi om dem? Vad kan vi göra?

Gotland2005-06-08 06:00
Dessa frågor får förhoppningsvis svar i kväll i Öja bygdegård, där bland andra professor Stig Larsson, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, medverkar.
Det är på Sudret som dessa fjärilslarver ställt till problem för många sommartid. De som drabbas får klåda, men larverna kan även orsaka andra besvär.
Vid kvällens möte medverkar, förutom Stig Larsson, även läkaren James Smith, Hemse, samt personal från länsstyrelsen.
Tallprocessionsspinnaren har blivit allt vanligare på Sudret under senare år.

Skyddsutrustning krävs
I Europa förekommer tre arter och mest känd är den art som lever på barrträd. I ett tredje larvstadium utvecklas gifthåren och sådana larver eller puppor skall man inte ha beröring med utan rejäl skyddsutrustning, framhåller Stig Larsson i en forskningsplan som upprättades i april i år.
Från tredje larvstadiet kan de också vandra i procession mellan träden, främst om födan tar slut, och de fullvuxna larverna kan vandra hundratals meter till förpuppningsplatsen, ofta i skogsbryn eller på öppna platser. Förpuppning sker några centimeter ner i marken och sen övervintrar pupporna.

Tvåårscykel
Observationerna på Gotland antyder samma mönster som de som gjorts i Nordtyskland, nämligen förekomst av både ägg och puppor, det vill säga att utvecklingen är tvåårig med flygning udda år och larvgnag jämna år samt att så kallade eftersläntrare kommit ur fas så att två delpopulationer verkar leva sida vid sida.
I år har få äggsamlingar påträffats. Flera observationer tyder på att det finns många puppor i marken och det styrker uppfattningen om tvåårscykel med så gott som hela populationen i fas.

Många larver nästa år
Det innebär att det kan bli stor larvgeneration nästa sommar och en dellarvkolonier i år.
Rovinsekter, fåglar och sjukdomar kan göra att larvtillgången minskar och på sikt tror forskare att populationen kraschar, men att det skulle ske redan till nästa år är osannolikt.
I forskningsplanen går Stig Larsson även in på bekämpning och att det i så fall är biologisk bekämpning som är mest lämplig.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om