I exemplet som FOI räknat på detonerar en atombomb i Nynäshamn.
En atombomb på 100 kiloton detonerar på marknivå i Nynäshamns hamn. Av stadens 14 000 invånare är det bara cirka 1 000 som blir lätt skadade eller oskadda. Resten är döda eller allvarligt skadade.
Händelsen är Totalförvarets forskningsinstituts (FOI:s) påhittade scenario i rapporten "Kärnvapenscenario för räddningstjänst" som publicerades våren 2021. Inte nödvändigtvis för att Nynäshamn är extra hotat, men exemplet visar vad som skulle hända om en mindre hamnstad med raffinaderi anfölls med kärnvapen.
Regeringen har betonat vikten av en sammanhängande totalförsvarsplanering, och av gällande handlingsplan framgår att den ska utgå från att kärnvapen kan komma att användas. Därför växlar myndigheterna nu upp arbetet med CBRNE (Chemical, Biological, Radioactive, Nuclear, Explosive) eller rätt och slätt "farliga ämnen".
Den förmåga som tidigare funnits – men som försvann i och med att civilplikten avvecklades – ska nu återupprättas. Men till skillnad från säg ett reaktorhaveri eller annan kärnteknisk olycka där länsstyrelserna har ett tydligt ansvar att hantera frågan, hamnar ansvaret vid kärnvapenanfall på kommunerna. Varför?
– Allt kommer börja brinna. Skadan är ju så enorm, och därför hamnar mycket på räddningstjänsten. Det var också det man fick fram i Nynäshamnsscenariot. Den stora problematiken är att det är väldigt svårt att förbereda sig inför, säger Anders Jonsson, kris- och beredskapsstrateg samt samordnare för kärnenergiberedskap vid Länsstyrelsen på Gotland.
Anders Jonsson är kris- och beredskapsstrateg samt samordnare för kärnenergiberedskap vid Länsstyrelsen på Gotland.
Länsstyrelsen har nyligen mottagit ett missiv från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) angående konsekvenser av radioaktiva nedfall från kärnvapenexplosioner.
Som vi tidigare skrivit ingår Gotland i planeringszonen för kärnkraftverket i Oskarshamn. Men när det gäller hanteringen av effekter från kärnvapen finns ingen lagstiftning, utan det faller in under lagen om extraordinära händelser. Anders Jonsson säger att kärnvapenfrågan åter blivit aktuell på grund av omvärldssituationen, men konstaterar att gammal kunskap fortfarande gäller.
Exploderar kärnvapnet i luften blir stötvågen kraftigare och kan rasera byggnader på längre avstånd, men människor brännskadas inte i samma omfattning. Exploderar bomben utanför jordens atmosfär slås elektroniken ut, men människor, djur och natur skadas inte.
– I grund och botten är det nog mer samhället som förändrats än själva hanteringen av – och hur man skyddar sig mot kärnvapen. Där är det ju i princip samma som fortfarande gäller. Bor du i betonghus så är det bättre än trähus, och kan du gömma dig under jord är det bra och så vidare. Men samhället och beredskapsplanering för att hantera sådana här saker har ju förändrats mycket, säger han.
Han menar att det finns ett driv i hela den statliga sektorn att börja jobba mer med de här frågorna – eftersom det tar en stund att sprida kunskap och bygga beredskap.
– Det är väl lite hängslen och livrem eftersom ingen vågar räkna bort att ett kärnvapenanfall skulle kunna inträffa just nu.
Rikard von Zweigbergk berättar att regionen just nu jobbar på att öka den egna förmågan att hantera CBRN-händelser.
Rikard von Zweigbergk är regionens beredskaps- och säkerhetsskyddschef:
– CBRNE är en bred fråga som engagerar flera verksamheter. De som berörs mest är förstås min enhet, räddningstjänsten, sjukvården och miljö- och hälsa. Räddningstjänsten har ett stort ansvar vad gäller indikering, sanering och skydd av befolkningen. Mycket av kunskaperna i området är under uppbyggnad. Region Gotland jobbar just nu med att utveckla vår egna förmåga att hantera CBRN-händelser, för mycket av den förmåga som tidigare fanns är inte längre på plats, säger han.