I Hörsne tar man språket på allvar

Språksatsningen har bara pågått några år, men entusiasterna bland andra lärarna Bodil af Petersens, Annika Svensson och Ingrid Wahlgren hoppas få fortsätta i många, många år.
Det här är inget projekt, det är en del av undervisningen som vi menar alltid ska finnas här och helst, i alla skolor.
Barnen i skolan märker kanske inte att de får en undervisning som skiljer sig lite från vad de annars skulle ha fått. Språkträningen tassar in på lektionerna, barnen lockas att komma till tals, beskriva, berätta, läsa och prata, prata, prata.
Här SKA alla prata
För i Hörnse skola är det viktigt att man pratar, att alla pratar. Här försöker man verkligen sudda ut den gamla monologskolan där läraren håller låda medan eleverna lyssnar.
Dialog är ett viktigt motto och för att språkträningen ska hamna rätt, tar skolan kontakt med de blivande eleverna så tidigt som möjligt.
Nej, inte "redan i förskolan" för där pågår språkarbetet flitigt. Kontakt tas redan när föräldrarna kommit hem från BB med sin nyfödda så att pappa och mamma ska bli medvetna om vikten av den tidiga språkliga kontakten som ett sätt att grunda för det som komma skall!
Vi vill verkligen att barnen ska bli språkligt väl rustade, säger Bodil af Petersens, och därför är det självklart för oss att hela Hörsne skola drar åt samma håll.
Och det hela började med en kurs för tre år sedan i Göteborg dit skolans personal åkte. The Whole Language School var ämnet för dagen, helspråksundervisning som innebär att språkets betydelse lyfts till högre nivåer i alla ämnen. Kursen resulterade i ett stort engagemang på skolan, man skrev en handlingsplan och satte i gång med stor övertygelse.
I det här arbetet är det också viktigt att vi får barnens föräldrar att träffas och prata om hur vi kan stimulera barnens språkutveckling, hur viktigt det är att barnen läser böcker, inte minst för att öka på sitt ordförråd, säger Ingrid Wahlgren som är förskollärare.
Beskriv universum!
Ett exempel på hur undervisningen kan gå till: Annika Svensson skulle hålla lektion om något så svårt som rymden.
Barnen fick rita och berätta om hur de tror att rymden ser ut och sedan följde undervisningen. Efteråt fortsatte vi där det hela började och jämförde barnens ursprungliga bilder av rymden med den som de fått på lektionerna och som bygger på fakta. På så vis tränas de i att beskriva skillnader och likheter, tränas i sin språkliga utveckling i såväl skriftlig och muntlig framställning, säger hon.
Dialogen är viktig
Man kan t ex börja med att prata om ett ämne som "vad bör jag packa i ryggsäcken inför en två veckors vandring i Afrika?" Tänkandet och samtalet leder hela tiden ämnet vidare och stimulerar fantasin, säger Bodil af Petersens. Alla deltar i samtalet, man lär i dialog med andra.
Annika Svensson betonar vikten av att alla barn verkligen våga säga vad de tycker och tror, att det aldrig får vara tokigt att säga något som är fel.
När man fått veta hur det förhåller sig, ska man kunna ha distans till det man först trodde och våga medge att man faktiskt hade fel och det inte är något konstigt att ha fel.
Svårt mäta resultaten
I Hörnse skola läser alla (eller får något läst för sig) varje dag. Alla tränar sig i att skriva och beskriva.
Och inte bara rummet utan naturligtvis känslor, beskriva personer, tankar.
Samtidigt handlar mycket om att lära ut den demokratiska processen. Frågor ställs i klassen om vad man lär sig, hur man lär sig, vilken hjälp som finns att få, om något ska ändras på.
Men är eleverna i Hörsne skola bättre än elever i andra motsvarande skolor på att skriva, läsa, prata, göra sig förstådda med ett nyanserat språk..?
Bodil af Petersens inser att frågan förr eller senare dyker upp och den är egentligen självklar. Vi har alla blivit vana vid att en iscensatt förändring måste kunna mätas.
Men vi har inget behov av att jämföra oss med andra skolor. Vi vet att det vi gör är något bra för alla i skolan och att det gör det lättare att nå målen i läroplanen. Men vi kan inte ge några siffror som visar på en förändring. Inte ännu.
En förutsättning för satsningen i Hörsne är och kommer att vara personalens stora engagemang, där alla verkligen drar åt samma håll.
Föräldrarna viktiga
Arbetslaget måste fungera socialt, alla måste vilja och ha både visioner om språkarbetet och ett grundmurat intresse för det som pågår.
Och så är det oerhört viktigt med föräldrarnas roll, att dom finns med i bilden hela tiden, att vi får respons, får dem att vara delaktiga i skolarbetet. Det får aldrig vara ett vi och dom, betonar Annika Svensson.
Barnen har alltid som uppgift att berätta hemma om skolarbetet och vi vill ha en reaktion från mamma och pappa. Man kan säga att vi också tränar föräldrarna att ge respons på det vi gör.
Arbetet i Hörsne är absolut inte något projekt, eftersom projekt som regel har en bortre tidsgräns. Helspråksundervisningen ska bestå, det är allas mål.
Och därför är det förstås viktigt att Hörsne skola också får bestå, så att långsiktigheten inte bryts. Vi menar att vi tillför nya kvaliteter i undervisningen som man inte kan bortse från i diskussionerna om vilka skolor som ska finnas kvar och vilka som måste läggas ned. Prognosen för barnutvecklingen ser god ut, vi får tolv nya barn nästa läsår, konstaterar Ingrid Wahlgren, Bodil af Petersens och Annika Svensson.
De två sistnämnda reser för övrigt inom kort till USA för att på ort och ställe studera undervisningen vid Manhattan New School i New York (utan att tära på skolbudgeten).
Men mörka moln finns som alltid: kommunen har satsat pengar och byggt ut Dalhems skola och Gothems skola. Men när Hörsne fyller på med tolv barn nästa år, knackar bara ett fåtal barn på till Gothem.
Marinerar barnen i ord...
Och så ligger det Hörsne i fatet att man saknar både slöjd och gympasal. Hörsne har i dag 106 elever, fler än Dalhems skola!
Vi undrar förstås om man från tjänstemän och politiker tar hänsyn till en skolans kvalitetsarbete när framtiden är på dagordningen, så att det inte enbart handlar om styrning med geografiska och ekonomiska medel. Å andra sidan, vi vill ju inte att man ska driva Hörsne skola med för få barn, det gagnar ingen.
Om man som utomstående besöker Hörsne skola, märker man då att det är något speciellt där?
Förmodligen inte eftersom det är dom små, små detaljerna som gör det. Hörsne skola är inget språkligt under. Barnen praktiserar också här ett mustigt språk på rasterna, men när svordomarna blir för grova eller för många, försöker personalen alltid stävja det som sker.
Och man kan åstadkomma mycket genom att ge barnen ett rikare ordförråd som med tiden, också ger dem möjlighet att uttrycka sig mer subtilt så att det grova språket kanske inte behövs.
Omloppet av sagoböcker, skönlitteratur, faktaböcker är stort. När bokbussen kommer slutar det ofta i nytt utlåningsrekord. Omärkligt trappar barnen själva upp sitt läsande och lärande, lånar allt svårare böcker.
Vi förbereder barnen för resten av livet genom att marinera dem i ord!