I krigs- och kristider – ska man oroa sig för oron?

Att säkerhetsläget i omvärlden är skakigt bestrider ingen. Men kan oron bli kontraproduktiv och oproportionerlig? "Dåliga beslut fattas ofta i panik", säger beredskapschefen.

Under onsdagen kränkte ryska stridsflyg svenskt luftrum.

Under onsdagen kränkte ryska stridsflyg svenskt luftrum.

Foto: Malin Stenström/Hanna Mi Jakobson/Flygvapnet/pressbild

Gotland2022-03-03 20:05

Bunkringen av toalettpapper vid pandemins början fick somliga att skaka på huvudet och dra på smilbanden. Två år senare befinner vi oss i en ny krissituation och återigen säljer butikerna slut på konserver och andra förnödenheter – trots att experterna, då som nu, avråder hamstring.

– Om folk fortfarande är ovana att tänka i de här banorna? Jag tror det. Många känner nog att det är lite mycket nu. Först pandemin, som fortfarande pågår, och sedan detta. Därför frågar man sig "vad är det för tid vi lever i?", vilket säkert kan spä på rädslan och osäkerheten, säger Rikard von Zweigbergk, regionens beredskapschef.

undefined
Rikard von Zweigbergk är beredskapschef vid Region Gotland.

För stunden tyder ingenting på att Ryssland planerar ett väpnat angrepp på Sverige och Gotland. Det har såväl Försvarsmakten som regeringen försäkrat vid flera tillfällen.

– Jag sover fortfarande gott om natten. Och jag har fortfarande inte köpt extra dunkar med vatten, säger Rikard von Zweigbergk.

Mot den bakgrunden, kan oron i samhället bli kontraproduktiv?

– Det är alltid en god idé att se över sin hemberedskap, men den rekommendationen har funnits i flera år och är inget nytt. Men det är inte rimligt att bli för orolig och den som agerar i panik tar nästan alltid dåliga beslut. Hamstringen av jodtabletter är ett exempel på det, där finns ingen logik alls.

undefined
Två ryska SU 27 och två ryska SU 24 kränkte svenskt luftrum öster om Gotland. På onsdagen kränkte fyra ryska stridsflyg svenskt luftrum. Flygvapnet genomförde en insats med Jas 39 Gripen ur incidentberedskapen och dokumenterade händelsen, i form av fotografering.

Hur vet man då när det är fara på färde på riktigt?

– Det är av yttersta vikt i dessa lägen att myndigheterna delar med sig av information. Håller man tyst blir det ryktesspridning som kan växa till ogrundad rädsla. Därför tycker jag att Försvarsmakten agerade föredömligt efter onsdagens luftrumskränkning utanför Gotland, när man gick ut och berättade precis vad som hänt. Vi måste kunna känna förtroende för myndigheterna och att de berättar för allmänheten när läget försämras, säger Rikard von Zweigbergk.

Ja, ska man vara orolig för oron? Anneli Bergholm Söder, länsråd på länsstyrelsen och med en bakgrund inom MSB, tycker inte det.

– Min uppfattning är att människor i gemen är kloka och handlar förståndigt, så länge myndigheter tillhandahåller korrekt och tillräcklig information. Och att folk kikar i skafferiet och förrådet om man har allt som behövs vid en storm, ett elavbrott eller något värre är bara förståndigt. Jag tror också den känslan, att vara förberedd, kan ha en lugnande effekt, säger hon.

undefined
Anneli Bergholm Söder är länsråd på Gotland.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!