Idrotts-Gotland hyllade OS-hjältarna
Idrotts-Gotland hyllade alla sina OS-deltagare med blommor och applåder på idrottsforumet i lördags.Och förhoppningen är att de ska synas på olympiska arenor igen. Gabriella Lööf, Tomas Löfqvist och Niklas Larsson har siktet inställt på Peking 2008.
Det efterlängtade idrottscentrat var en av många frågor som lyftes fram i diskussionerna och GI-ordföranden Lars Sjöholm kunde berätta att man har fått uppmaningen från kommunledningen att titta närmare på vad P18 har att erbjuda. Lars Sjöholm är öppen för den tanken, trots att man redan har tilldelats mark för ändåmålet på A7-området:
- På P18 finns både planer och administrativa byggnader där man kan ha administration. Men när det gäller hallar fokuserar vi på nybygge, att bygga om blir för dyrt, säger Lars Sjöholm.
Drömmen om ett idrottscentrum har decennier på nacken och att man nu tittar på ett nytt område kan innebära att bygget skjuts än mer på framtiden, men Lars Sjöholm är beredd att ta den risken:
? Det viktigaste är att vi hittar rätt ställe, en plats där det med tiden också finns möjlighet att till exempel bygga en ny simhall.
Hyllade OS-hjältarna
Cyklisten Tomas Löfqvist, dressyrryttaren Gabriella Lööf och tennisspelaren Niklas Larsson hade bjudits in till Suderbys för att Idrotts-Gotland skulle få en möjlighet att hylla dem för deras insatser på OS och Paralympics i Athen. Hit kom också Ida Sandin, ett framtida OS-hopp som fick ett SM-silver i somras.
Idrottsläkaren Magnus Sundblad, som själv medverkade vid Paralympics, är nöjd med den gotländska representationen:
- Vi var väl företrädda i Athen. Sett till befolkningsunderlaget skulle vi bara ha haft 0,64 deltagare i Paralympics, men vi hade två!
Och inte blev det sämre av att det gick så bra för Gabriella Lööf och hennes halvblod MarCusé: Hon kom fyra i lagtävlingen, sexa i kür och åtta individuellt.
Hur har ni lyckats? Det ville Johan Lindwall veta när han hade hela gänget framför sig.
Alla var ense om att det framför allt handlar om att få stöd från omgivningen:
Niklas Larsson fick stöd från familjen som såg till att han kom tillbaka till livet efter olyckan 1988. Tomas pekar på att det är viktigt att ha ett nätverk med stöd från många olika håll. Och Gabriella håller med honom:
? Jag behövde ett socialt nätverk för att vilja bli frisk.
Men hon lyfter särskilt fram stödet från sin tränare Louise Etzner:
? Hon är otroligt fördomsfri. Jag menar, när jag kom dit i cykelhjälm och bara skakade så tänker man kanske inte Athen... Men Louise ser inga begränsningar utan bara möjligheter!
Saknar sparring
Men går det att utvecklas som elitidrottare på lilla Gotland?
Gabriella Lööf kan. Hon tränar nästan varje dag och reser till landslagsträningar en gång i månaden. De andra i gänget har flyttat från ön. Tomas Löfqvist flyttade redan som 16-åring till Skara och bor i dag delvis utomlands. Han tyckte att det var svårt att satsa hårt på Gotland där han inte kunde sparras på varken träning eller tävling. Niklas Larsson har samma erfarenheter, att flytta till Kalmar där han hade en bra sparringpartner blev en verklig kick.
? Det är svårt att vara outstanding i sin idrott på Gotland. Är man bäst i sin klubb så pushar man sig inte tillräckligt hårt.
Niklas Larsson, Tomas Löfqvist, Gabriella Lööf och Ida Sandin siktar nu mot OS och Paralympics i Peking 2008. Niklas, som slogs ut direkt sedan han lottats att spela mot världsettan, hoppas förstås på en bättre lottning i Kina. Tomas vet att han har åren framför sig och räknar med att ligga på en högre nivå om fyra år, för att sedan, förhoppningsvis vara ännu bättre vid OS 2012. Och Gabriella hoppas också på att hon ska kunna få rida in på dressyrarenan i Peking. Men det är ingen självklarhet:
? Jag skulle vilja ge järnet till Peking, jag skulle vilja träna och rida jämt, men mitt bekymmer är finansieringen, det är inte lätt att skicka brev till tänkbara sponsorer och be om pengar till mig själv.
Så jobbar vi med nyheter