Den nuvarande ordföranden i regionstyrelsen, Eva Nypelius (C), samt den tidigare, Meit Fohlin (S). Den sistnämnda är numera regionråd i opposition. Dessa två är öns högst betalda regionpolitiker.
Uppgifterna kommer från databasföretaget Acta Publica, som redovisar uppgifter från bland annat Skatteverket. Det handlar om redovisad löneinkomst och inkluderar inte över- eller underskott av kapital.
GT tittade på taxeringsåret 2021, men i tabellen finns även referensuppgifter från 2019 inom parentes, eftersom löner kan variera över tid.
Observera att pengarna inte kommer enbart från regionala nämndeuppdrag – de flesta politiker har även andra jobb. Vissa får en stor del av sin lön från Region Gotland, andra bara en liten del. Vissa poster ger mer ersättning än andra, men de anses också utgöra olika stora delar av en heltidstjänst.
Den som har högst inkomst är regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C). Av hennes 886 000 kronor kommer knappt 780 000 från Region Gotland.
– Det är arvode som regionstyrelsens ordförande enligt regionfullmäktiges beslut, om att detta skall motsvara arvodet för riksdagsledamöter, dock med tre års eftersläpning. Utöver detta får jag arvoden från styrelseuppdrag i bland annat ALMI och Centerpartiet, berättar Eva Nypelius.
Vad säger du om ersättningsnivån?
– Som förtroendevald i regionstyrelsen och fullmäktige har man det yttersta ansvaret för Region Gotland och att arvodet då utgår från riksdagens arvoden anser jag är rimligt och ett bra system.
Generellt är det regionråden, samt posterna som ordförande eller vice ordförande i någon nämnd, som får någon form av fast ersättning. Denna varierar utifrån hur "tungt" och ansvarsfyllt uppdraget anses vara; därför har regionstyrelsens ordförande den högsta lönen.
Det går dock att skramla ihop hyfsat höga summor utan att ha någon ordförandepost alls.
En som lyckats med det är Lars Engelbrektsson (SD). Genom att samtidigt sitta i regionstyrelsen, fullmäktige, miljö- och byggnämnden och tekniska nämnden kommer han upp i totalt 135 000 kronor, inklusive sådant som timarvode och reserersättning. Intressant i sammanhanget är att samme Engelbrektsson varit mycket kritisk till ersättningarna på Gotland och till att politiker "skor sig" på skattepengar:
– Jag vänder mig emot att regionen ska spara pengar men samtidigt ökar anslaget för politiska arvoden, har han sagt i en tidigare intervju.
GT har frågat Lars Engelbrektsson om han inte borde avstå en del av sitt arvode i så fall, men svaret har uteblivit.
Längst ner på lönelistan trängs de något mindre partierna. Liberalernas nya toppnamn Frans Brozén intar sistaplatsen, med en inkomst på 47 000 kronor i fjol.
Det innebär mindre än 4 000 i månaden.
– Lantbruksföretaget har inte gått så bra de senaste åren. Dels är det pandemin, dels har jag strukturerat om på ett sätt som kanske ger en del avkastning längre fram, berättar han.
Har du andra inkomster av något slag?
– Nej.
Men hur lever man på så lite?
– Man lånar pengar, man har en bra kärlek och ett arv att leva av.
Frans Brozén (L) fick, enligt Acta Publicas uppgifter, in mindre än 4 000 i månaden under 2021.
Frans Brozén fick in omkring en tjugondel så mycket som Allians-kollegan Eva Nypelius. Men det glappet är inget som stör honom.
– Det är stor skillnad, ja, men det är väl inget konstigt? Folk tjänar olika, så är det.
Liberalernas toppnamn poängterar att han jobbar en hel del ideellt också:
– Visst kan jag vara missnöjd med den ersättning jag får från en del olika uppdrag, men jag gör det för att det är intressant. Mitt företag var större förr, men meningen var att trappa ner. Sedan fick jag fullt upp ändå.