Information till hushållen för att sänka medicinkostnaderna

Totalt har 30000 broschyrer tryckts. Förutom att det delas ut till hushållen så kommer en del också att finnas på apotek och vårdcentraler. Syftet är att få folk att bli mer kostnadsmedvetna när det gäller sättet att använda läkemedel. Förra året såldes läkemedel på Gotland för 184 miljoner kronor. Av detta var 137 miljoner kronor för receptbelagda mediciner.
Om ökningen på 17 procent under början av det här året håller i sig, då får vi en ökning på 86 miljoner kronor på tre år. Men jag vet att om vi kan följa den läkemedelslista som vi har tagit fram så kan vi spara 10-15 miljoner kronor om året.
Det säger överläkare Franz Rücker, ordförande i läkemedelskommittén på Gotland. Han och övriga i kommittén, läkare, apotekare och sjuksköterskor, anser att det finns ett behov av konsumentupplysning om läkemedel. Därför går man nu ut med en broschyr till hushållen.
Alla måste känna ett ansvar för att hålla nere kostnaderna. Vi måste sätta press på industrin. Det här kan inte få fortsätta. Det måste vara en korrekt marknadsföring, säger Franz Rücker.
Vid sidan om hushållsbroschyren finns också en läkemedelslista framtagen för allmänheten. Listan säljs till självkostnadspris på öns vårdcentraler och apotek och innehåller rekommendationer om vilka mediciner som är bäst utifrån en sammanvägning av effekter, risker och pris utifrån kunskap och erfarenhet.
<span class=MR>Goda råd</span>
Broschyren till hushållen inleds med ett avsnitt om läkemedelslistan, som ges ut varje år. Sedan följer goda råd om fyra olika sätt att spara miljoner. Första uppmaningen är att läsa läkemedelslistan och sedan rådgöra med sin doktor.
Det finns exempelvis en blodtrycksmedicin som kostar 190 kronor per år. Men det finns också en som kostar 2 663 kronor. Omkring 3 500 gotlänningar behandlas för högt blodtryck. Om alla behandlas med den här dyra medicinen innebär det en merkostnad på 8,7 miljoner kronor/år!
Ett annat av råden är att alltid begära en provförpackning. Det blir ganska dyrt om dyra mediciner måste kastas.
I broschyren finns även goda råd som sparar miljön. Man har funnit att läkemedelsrester påträffas både i reningsverk, ytvatten och dricksvatten. På Visby lasarett har man också börjat analysera läkemedelsrester som finns i det avloppsvatten som kommer från lasarettet.
Slutligen finns några sammanfattande råd, varav ett par är lite känsliga.
Vi vet att folk inte äter upp alla tabletter de får. Forskningen visar att bara hälften av alla mediciner tas rätt. Många tar inte sina mediciner men hämtar ändå ut nya recept. Sedan tar många även naturläkemedel samtidigt som den medicin man har fått på recept. Det kan påverka negativt, säger Franz Rücker.
Ett exempel är kvinnor som äter p-piller och samtidigt intar tabletter med Johannesört som neutraliserat p-pillren med följd att kvinnorna har blivit gravida. Så ett råd är att tala om för sin läkare vilka mediciner man tar, säger Franz Rücker.
<span class=MR>Mörklägger resultat</span>
I tidigare kampanjer som den gotländska kommittén genomfört, det här är den tredje, så har man riktat sig först till läkarna och sedan till allmänheten via annonser. Nu vänder man sig direkt till hushållen för att sätta press på läkarna.
Man kan fråga sig varför läkarna inte lyckas välja de alternativ som vi tar fram. Problemet är att industrin bara publicerar bra studier. Man mörklägger för läkarna. Det ges en skev bild av nya läkemedel. De framställs bättre än vad de är, hävdar Franz Rücker och hänvisar till en granskning i senaste numret av facktidningen Dagens medicin.
Av denna framgår att Läkemedelsverket efter en genomgång av flera olika nya läkemedel har funnit att, av det som publiceras så det bara är en del och ibland en snedvriden del, som redovisas. Negativa resultat blir aldrig publicerade. Det är först när de nya medicinerna skall godkännas av Läkemedelsverket som de negativa resultaten kommer fram.