Ingen framgång i fjol i huggsexan om Klimpmiljonerna: Nu laddar ekokommunen på nytt för att få statliga bidrag till att minska växthusgaser

På Gotlands kommuns eko-kontor laddar man just nu för en ny ansökan om statliga Klimp-pengar.
I fjol blev det avslag ­ naturvårdsverket beviljade inte en krona till Gotland av de 300 miljoner som fördelades till satsningar för att minska utsläppen av växthusgaser.
Ekostrategerna Helena Andersson och Bengt-Olof Grahn ska i samråd med länsstyrelsen, finslipa formuleringarna och målen i en ny ansökan. Men det börjar bli bråttom...

Gotland2004-02-18 04:00
När kommunerna, landstingen, några företag sökte pengar i fjol, fanns projekt på den samlade önskelistan för 2,8 miljarder kronor. 87 så kallade program ansökte och inom dessa, fanns i sin tur 700 större eller mindre projekt som på olika sätt, syftar till att minska utsläppen av växthusgaser ­ oftast i form av en minskning av fossil förbränning för uppvärmning av hus samt minskad bilkörning.
<span class=MR>Mindre växthusgaser</span>
Klimp står för KLIMatinvesteringsProgram. I korta drag handlar det om att staten via naturvårdsverket, lovar bidrag med hundratals miljoner kronor till olika investeringar som gör att Sverige kan uppfylla sin del av målet med att minska de globala, samlade utsläppen av utsläpp från fossil förbränning.
Men det är inte helt lätt att få del av kakan - vilket bland annat Gotland och merparten av alla andra sökande bitter fick erfara. Kraven på ansökan är stora. Innehållet ska vara rätt, formuleringskonsten driven till sin spets.
<span class=MR>Krav på upplysning</span>
Och det handlar inte enbart om konkreta åtgärder mot en utpekad miljöfaktor. En viktig sak som alla Klimpansökningar måste innehålla, är insatser för information och folkbildning. Kunskapen om den förändring som vi oundvikligen är på väg in i berör oss alla och därför finns kravet på upplysningen som en viktig del.
­ Sverige har som mål att vi ska reducera utsläppen av växthusgaser med fyra procent under perioden 2008-2012. Klimp är bara en del av ansträngningarna för att vi ska nå dit, berättade Petter Lydén från naturvårdsverket när han i går, gästade ett seminarium i Visby om just den stundande "Klimpomgången".
<span class=MR>Fick inte ge tips</span>
Han fick också många frågor om hur Gotland skulle formulera sin nya ansökan, vilka mål, vilka projekt etc som måste finnas med för att de gotländska ambitionerna skulle falla verkets granskare på läppen.
Men se, det fick han inte berätta! Däremot kan alla som vill söka pengar, studera de ansökningar från i fjol som belönades med Klimpmiljoner och dra slutsatser av deras framgång.
Gotland har också av förklarliga, geografiska skäl svårt att samarbeta med andra kommuner. På fastlandet var det inte ovanligt att flera kommuner gick samman i en gemensam ansökan.
<span class=MR>Fick gehör för allt!</span>
­ Men det finns också exempel på små kommuner som lyckades bra, berättade Petter Lydén. Rättvik i Dalarna fick gehör för allt man sökte pengar för!
Vanligast bland de beviljade ansökningarna 2003 var pengar till satsningar på vägtransporter och energiproduktion. Men de 300 miljoner som fördelades är ändå en droppe i ett gigantiskt hav.
­ De beviljande åtgärderna i fjol motsvarar bara fyra procent av de fyra procent som Sverige ska minska utsläppen med.
<span class=MR>Värme och vägtransport</span>
Fjärrvärmesatsningar, energisparåtgärder, ecodriving (energisnålt sätt att köra bil), biogasdrift för kollektivtrafikfordon, information/utbildning är exempel på insatser som lönades med bidrag,
I nästa vecka träffar Helena Andersson och Bengt-Olof Grahn kommunalråden för att man ska bli överens om fortsättningen. Det krävs förstås en politisk vilja om det ska vara någon idé att leverera en ny Klimpansökan, bland annat för att pengar måste skjutas till för utvärderingen.
­ Vi vill gärna ha med något om biogas inom lantbruket, vi vill att Geab går vidare med fjärrvärmutbyggnaden, vi måste strama upp kommunens klimatstrategi, konstaterade Helena Andersson.
Någon projektbeskrivning finns inte ännu.
Och den gamla, den var inte bra nog. Av de 67 som inte fick verkets godkännande, hamnade Gotlands i mitten och bedömdes av Petter Lydén som "av medelgod kvalitet".
­ Den var för tunn med en allt för kortfattad energiplan. Skriver mer, utveckla era planer. Ni måste vara tydliga, var de generella råd han ändå kunde ge, samt att ansökan måste vara lättläst, på god svenska.
Under ansökansprocessen ska kommunen ha samråd med länsstyrelsen (Maria Breineder). Myndigheten ska också yttra sig över kommunens ansökan med tanke på hur den rimmar med de regionala miljömålen (som ännu inte är fastställda).
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om