Det vet den tidigare kommunpolitikern Thure Larsson (c), som under många år var ordförande eller ledamot i tekniska nämnden.
– Jag fick klä skott för tekniska nämndens beslut att ta bort lyktstolpen vid Kovik i Sanda för många år sedan. Konstnären Erik Ohlsson avbildade mig i mosaik, som en djävul, berättar han.
Väldig fart på landet
Thure Larsson berättar att redan på 50-talet, när små kommuner slogs ihop till storkommuner på Gotland, var lyktstolparna på landsbygden en het fråga.
– Varje socken med självaktning skulle ha ett åtminstone ett gatlyse. Ofta var det enskilda politiker som drev frågan. Och innan Gotland blev en kommun 1971 blev det en väldigt fart på att få upp lyktstolpar på landet. Många trodde att det skulle bli svårare att få igenom det när hela Gotland blev en enda kommun, med förvaltningarna koncentrerade till stan.
Naturliga reaktioner
Trafikexperter har länge sagt att en enda lyktstolpe gör mer skada än nytta ur trafiksäkerhetssynpunkt, säger han.
– Samtidigt är det naturligt att människor reagerar när man tar bort något som finns. I dag kan jag tycka att där det finns enstaka lyktstolpar kunde man kanske sätta upp ett par, tre till om det betyder mycket för folks glädje och trygghet. Men allting handlar ju om pengar, konstaterar Thure Larsson, som lämnade kommunpolitiken 1994.