Ingen ska lämna grundskolan utan att kunna läsa och skriva

Nu ska det bli fart på läsandet i gotländska skolor.
Alla barn ska lära sig att läsa bra!
Det är åtminstone målet när modellen med läsutvecklingsschema ska användas i alla skolklasser.
Med läsutvecklingsschemat bokförs alla elevers läsfärdigheter. Skolan får svart på vitt och måste därmed också axla sitt ansvar.

Gotland2002-12-20 04:00
Läsutvecklingsschemat, som också går under beteckningen "LUS", är redan i dag ett välkänt begrepp i gotländska skolor. Modellen har arbetats fram av Bo Sundblad som är lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Han anlitades av skolan på Gotland redan under 80-talet.
LUS tillämpas redan på södra Gotland och i viss mån i de skolor som hör till Roma-området. Men i våras bestämde barn- och utbildningsnämnden att alla skolor på ön ska använda detta program för att man tydligt ska kunna följa läsutvecklingen hos eleverna. I går besökte Bo Sundblad Gotland för att berätta mer om tankarna bakom modellen.
<span class=MR>Uppmuntrar till läsning</span>
LUS sätter fokus på läsandet i skolan. Eleverna får läsa mer, både i klassrummen och hemma. Och föräldrarna uppmärksammas på hur viktigt det är att de läser för sina barn och på alla sätt uppmuntrar dem att läsa.
LUS innebär också att lärarna för protokoll över läsutvecklingen hos alla elever. Steg för steg prickar man av när barnen har erövrat en ny färdighet. Och schemat sträcker sig hela vägen, från att kunna läsa sitt namn i förskoleklassen till avancerat läsande på gymnasiet. När det finns ett protokoll över vilka elever som ligger efter i sin läsutveckling så kan man också fånga upp dessa elever i tid.
Ingen elev ska längre kunna lämna grundskolan utan att läsa och skriva.
Det kan man i princip i dag. Trots att läroplanen från 1994 förklarar att det är skolans ansvar att alla elever ska nå fram till vissa mål, så har Gotlands kommun i sin skolplan lagt sig på en lägre nivå. Här skriver man att minst 93 procent av eleverna ska klara målen.
­ Gotlands kommun är inte ensamt om detta, men man bryter därmed mot läroplanen. Man kan inte acceptera att kommunen godkänner sju procents "spill". Det är ett misslyckande och det ska också benämnas som ett misslyckande, säger Bo Sundblad.
<span class=MR>Läsning viktigt för människan</span>
Bo Sundblad understryker gång på gång hur viktigt det är att barn får utvecklas till goda läsare. Som läsforskare vet han hur viktigt läsningen är för människan. Tänkandet, lärandet och talet utvecklas och förändras i takt med att läsfärdigheterna utvecklas.
Men det handlar om mer än så. I dagens samhälle måste man på ett helt annat sätt än för 25 år sedan vara en god läsare. Goda läskunskaper krävs för att man ska kunna utvecklas inom andra ämnen i skolan, men också för att man ska få en plats i arbetslivet.
­ Den som inte är läsande och skrivande klarar inte livet. Det här är ett jättebekymmer, inte minst i glesbygd. Jag är särskilt orolig för pojkar som växer upp i glesbygd. De inbillas fortfarande att det kommer att finnas manuella jobb där de kan klara sig utan att vara läsande. Men så är det inte längre!
Bo Sundblads modell med läsutvecklingsschema tillämpas i Stockholmsområdet och i ett 20-tal andra kommuner runt om i landet.
Han har bevittnat många solskenshistorier där elever som har haft läsproblem och varit på väg att tappa sugen har fångats upp och fått en ny chans.
Men för att elever med läsproblem verkligen ska få chansen så måste deras problem synliggöras samtidigt som det också måste finnas en pedagogisk ledning på skolan som ställer resurser till förfogande.
<span class=MR>Alla kan läsa</span>
För alla kan. Det är Bo Sundblads grundinställning. Han ställer inte upp på att dyslexi ska accepteras som en förklaring till att vissa elever går genom skolan utan att bli goda läsare. Han betraktar det bara som en beskrivning av ett tillstånd som går att jobba bort. Och de elever som behöver mer tid på sig för att lära sig läsa måste också få det:
­ Man ska inte släppa upp elever som inte kan läsa till årskurs fyra. Det går åt skogen. De tappar sugen. I den svenska skolan har det utvecklats ett ideologiskt förbud mot att elever ska få gå om en årskurs, men i det ligger de gamla tankarna om "normalfördelning", det vill säga att var tredje elev är så korkad att den inte klarar skolans krav och inte ska plågas med mer undervisning.
Bo Sundblads tips till föräldrar som vill stimulera sina barn att bli goda läsare är enkla, men effektiva:
­ Läs för dina barn och intressera dig för skolan!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om