Inget kalas utan kras av flottiga flarn
Den stora frågan: vad vore helgen utan chips? För det är ju så. Inget nutida kalas utan kras av dessa flottiga flarn.
Många av påsarna köps på bensinstationer; "30 liter soppa, en korv med bröd, kvällstidningen och en 300-gramspåse".
Mikael Järlö är stationschef på Statoil norr i Visby. Han vittnar om när försäljningen av chips är som störst.
- Det är på kvällarna, särskilt fredags- och lördagskvällar. Och allra mest säljer vi om det är nåt stort evenemang på tv, då är det ett otroligt uppsving. Som fotbolls-VM i somras, till exempel.
Han letar i sina papper, kollar med nån dator och har sedan besked:
- En vanlig lördag i juli sålde vi 25-30 påsar, men hör du med Statoil söder säljer de det dubbla, det är ju fler som bor där omkring.
Bara kvällar? Ingen som handlar på förmiddagarna?
- Jo, vi har en som brukar komma hit från Svenska Spel nästan varje dag och ta med sig en chippa, det är lite udda.
Chipsen uppfanns på ett exklusivt hotell i New York 1853.
Den stenrike järnvägskungen Coernelius Vanderbilt sägs ha varit gäst i restaurangen. Han var känd som en krävande kund som gång efter annan sände tillbaka sina potatisskivor till köket då han menade att de var för tjocka.
Så kocken tänkte ge honom en läxa.
Han skar potatisen extremt tunt och stekte skivorna så hårt att de blev gyllene och spröda - vilket till kockens förundran föll Vanderbilt helt i smaken.
Förrädiska nötter
På 1880-talet lär sedan tillagningen av chips ha hamnat i Vita Husets egen kokbok.
Chipsen blev dock ingen handelssuccé förrän en kvinna vid namn Ms Scudder uppfann ett vaxat papper att förvara dem i.
1926 öppnade hon en potatischipsaffär i Kalifornien där hon ständigt försökte förbättra kvaliteten, uppger estrella.se.
Ställ fram vad som helst på bordet; oliver, brända myror, sega råttor, fikon i konjac. Du vet hur det är, det är ändå chipsen som tar slut först.
Eva Nypelius (c) är inte bara kommunpolitiker. Hon är ett chipsfreak också. Helst Pringles, sourcream-smak.
- Jo, erkänner hon, det blir rätt ofta snacks framför tv:n, när jag nu hinner se på tv.
Är du storkonsument?
- Nej, ha, ha, inte riktigt så, men det finns storkonsumenter i familjen (barn, reds.anm) så man kan ju hänga på där...
Är det bara chips eller kan det bli tal om annat tv-tugg också?
- Jo, en favorit just nu är de här förrädiska cashewnötterna, de är hemskt goda.
Okej, det är valtider: chips eller ostbågar?
- Chips. Det var ett enkelt val.
Behöver man musik till det där partyt, det där kalaset, så varför inte trycka in de här spåren på cd-spelaren:
"Chips on my shoulder" med Soft Cell, Phil Collins "Chips and salsa", "Chips and Sweat" med Funcadelic eller rent av lite reggaegung med Bob Marley & The Wailers i "Milkshake and potatochips".
Fast allra helst lägger du förstås på LP:n "Having a party" med gruppen Chips från 1982, vilken såldes i runt 100 000 ex i Sverige.
Till Sverige 1957
Chips bestod det året av Kikki Danielsson och Elisabeth Andreasson och hade en jättehit med låten "Dag efter dag", vilken vann den svenska melodifestivalen.
I efterföljande eurovisionsschlager-finalen i engelska Harrogate gick det sådär; åttonde plats.
Redan 1980 och 1981 hade gruppen ett par storsäljare, de som var med då kan än i dag höras nynna på dängor som "Mycke mycke mer" och "God morgon".
Till Sverige kom chipsen 1957. Då hade Folke Andersson, "Banankungen" kallad, besökt en boxningsmatch i Madison Square Garden i New York och noterat att var och varannan i publiken tuggade snacks.
Och den upptäckten tog han med sig hem.
Samma år installerades den första produktionslinjen för chips i Sverige inom Anderssons företag Estrella, vilket registrerats som företagsnamn elva år tidigare.
I sent 1960-tal följde den andra snacksjätten på svenska marknaden, OLW, efter. Först drog produktionen av ostbågar, cheez doodles, igång, därefter är chipstillverkningen.
På den svenska marknaden tillhör även Pringles och Svenska Lantchips de dominerande varumärkena och alla marknadsför de chipsen som tilltugg till ett lättjefullt och sorglöst leverne.
Söker man efter "chips" på nätet kan man få de mest hisnande träffar. Diverse bloggar, till exempel.
Som den här, där vi bjuds en skärva av "Ziggelinas" verklighet:
"Det värsta är att jag har grillchips hemma. Och dipp. Det känns tungt just nu. Dessutom tycker jag lite synd om mig själv. För hela den lilla "byn" jag bor i såg att jag gick hem med basisten. Det var ju en fest på byn så att säga./.../Well...det var nog en engångsföreteelse".
Nåväl, chips kan föra sig i betydligt finare salonger än man i förstone kanske kan tro.
Fredrik Malmstedt är krögare med många års erfarenhet från allehanda kök. Just nu driver han prisbelönta gourmetkrogen 50 kvadrat i Visby.
Han har använt sig av chips på menyn vid många tillfällen.
- På en restaurang minns jag att vi gjorde lättsaltade chips av bakpotatis som vi serverade till pilgrimsmusslor och tryffelmajonäs, det är bara fantasin som sätter begränsningar, säger han.
Så chips och mat går verkligen ihop?
- Defenitivt. Fish?n?chips, till exempel. Man kan använda vanliga potatischips istället för pommes frites. Men också som tilltugg förstås, som snacks före eller efter maten.
Officiellt tuggande
Fredrik Malmstedt beskriver sig själv som en chipsfantast. Eller egentligen; fantast av all typ av skräpmat: pizza, hamburgare, chips, ostbågar.
- Folk tror man äter oxfilé och piggvar hela tiden, men jobbar man med det hela dagarna så...man tröttnar.
Hur många påsar i veckan?
- Nja, så mycket blir inte...en, max...nä, två i månaden, kanske. Helst sourcream, men jag är allätare, ha, ha.
Det är inte bara Eva Nypelius från de politiska korridorerna som diggar chips. Även kommunalrådet Jan Lundgren (s) är svag för knaster och tuggar när tillfälle bjuds.
Fast mindre nu än förr, säger han när 2sidor ringer upp.
- Man har ju blivit lite mer kostmedveten med åren, så det blir inte så mycket, faktiskt.
Du sitter inte med påsen i knät när du kollar valdebatterna i tv?
- Nej, du. Jag tycker det är gott men det blir nästan enbart i officiella sammanhang, vid cocktail-bjudningar och liknande.
I den här artikeln har inte ett enda av de ord som ofta förknippas med just chips nämnts.
Inte förrän nu: Fett. Och akryl-amid.
Nog så.
Så jobbar vi med nyheter