Inleder test för att minska amputationerna

En amputation av ett ben eller en fot är mycket plågsamt för en patient och det kostar också sjukvården mycket pengar. För fem år sedan kostade en amputation en halv miljon kronor. Därtill kommer att en amputation innebär en hög dödlighetsrisk.
Det uppmärksammade sjukvårdspolitikerna i slutet av förra året och i februari samlades en processgrupp med representanter från olika specialiteter på lasarettet, från primärvården och äldreomsorgen.
Man diskuterade sig fram till hur ett test skulle kunna läggas upp. Nu på måndag inleds detta och skall pågå i fyra veckor. Vårdpersonal vid vårdcentralerna på Korpen, vid Söderväg och på Gråbo samt vid Gråbo servicehus, skall ha extra koll på patienter som har sår på ben eller fötter och/eller känner av vilovärk.
Skiss med larmnummer
En enkel skiss har tagits fram om vad personalen skall göra. På skissen finns ett särskilt larmnummer, som två personer på lasarettet turas om att svara på måndag-fredag klockan 8.30-16.
I dag kan det ofta ha gått för lång tid från det att man har sett ett sår och till att patienten kommer på behandling. Vi kommer då in i elfte timman. Nu är tanken att man skall ringa det här larmnumret och då nås någon som är som spindeln i nätet och kan förmedla kontakt med läkare. Sedan ordnar vi en snar konsultation.
Det säger kirurgen Eva Orusild, som ingår i processgruppen. Där ingår också läkarna Eva Forbes på medicinkliniken och Gunnar Ramstedt, på hudmottagningen.
De andra i gruppen är Carina Carlsson, sjuksköterska på hudmottagningen, Anna Glas, läkarsekreterare på kirurgen, Malin Stenström, distriktssköterska, Eva Keinonen sjuksköterska inom äldreomsorgen och Birgitta Kraft, undersköterska på infektionskliniken.
Huddingemodellen
Dessutom finns två så kallade processtödjare, Ylva Lyander och Per Stenberg, som handleder enligt en så kallad Huddingemodell. På Huddinge sjukhus har man arbetat så här i flera års tid med gott resultat. Nu prövas det alltså även på Gotland. Efter testet görs under hösten en utvärdering.
Visar det sig att testet har gett gott resultat, ja då kan det här sättet att arbeta kanske permanentas redan nästa år, säger sjuksköterskan Carina Carlsson.
När det gäller risken för amputation så är vissa patientgrupper vanliga. Det är i tur och ordning, diabetiker, rökare och patienter som är äldre än 80 år. Ofta handlar det om cirkulationsproblem som i sin tur leder till att sår på ben och fötter blir svårläkta.
Det hela började med att man på diabetesmottagningen såg patienter komma med sår på sina fötter. Men någon diagnos hade inte blivit ställd. Det här uppmärksammades sedan av politikerna, som såg de höga amputationstalen och man ansåg att något måste göras, säger doktor Eva Forbes på medicinkliniken.
För många amputationer
Processgruppen har granskat sjukjournaler för åren 1998-2001 och funnit att antalet amputationer under de åren uppgick till 40-77 stycken. Men statistiken kan gälla färre antal patienter, då en del har genomgått mer än en amputation. Hittills har man heller inte gått igenom journalerna för att se hur många som är diabetiker, rökare eller äldre än 80 år. Däremot har stickprov gjorts på fem journaler på lasarettet och fem inom primärvården.
Då fick man fram att det hade tagit mycket lång tid, innan de tio patienterna hade blivit behandlade efter att de först uppsökt läkare. I medeltal tog det 60 veckor!
Det här är en patientgrupp som ofta är svårt sjuka och kan bollas mellan olika specialiteter. De kan hamna hos ortopeden, kirurgen, på akuten, och så vidare. Enorma vinster kan göras om patienterna får behandling i tid, säger Eva Forbes.
Nu hoppas man att testet med larmnumret och processorganisationen skall göra att patienterna snabbare kommer till rätt ställe och kan få ett bra omhändertagande så att färre amputationer behöver göras.
Ett sår på ben eller fötter kan exempelvis bero på en infektion som då kan behandlas med antibiotika. Blodsockret kan ha spårat ur helt hos en diabetiker och dålig cirkulation kan exempelvis avhjälpas genom en bypassoperation. Därmed kan en amputation undvikas. Förutom processarbetet om amputationer så pågår även andra arbeten vid Visby lasarett, en process som gäller bröstcancer och en annan som tittar på problem med akut förvirring bland äldre.
Läkarsekreteraren Anna Glas till vänster, och sjuksköterskan Carina Carlsson, skall under de närmaste fyra veckorna turas om att ta emot samtalen på larmtelefonen och sedan slussa vidare för läkarkonsultation.
Representanter från olika specialiteter och områden jobbar med projektet att få ner antalet amputationer. Här är några av dem, fr.v. distriktsköterskan Malin Stenström, Eva Keinonen sjuksköterska inom äldreomsorgen, Carina Carlsson, sjuksköterska på lasarettets hudmottagning och Birgitta Kraft, undersköterska på infektionskliniken.