Innehållet är bra men språket för svårt

Länsmuséet, länsstyrelsen, landsarkivet, kommunen och Hembygdsförbundet har varit med i framtagandet av skriften. Camilla Knekta, som sitter på kommunens kultur- och fritidsförvaltning, är projektledare.
Agendan anger en inriktning för det fortsatta kulturarvsarbetet. Kulturarvet har delats in i olika arbetsområden: Kulturlandskapet, Världsarvet Hansestaden Visby, Fiskelägena, Gotländska husdjursraser och växtsorter, Livslångt lärande, Platsens och tingens historia, Regional särprägel i perspektiv, God livsmiljö, Näringsliv, Planering utifrån platsens förutsättning.
Hembygdsrörelsen är stark på Gotland, ön där det finns hembygdsföreningar i 80 socknar. Var tredje boende på landsbygden är med i någon hembygdsförening. Många remissvar kommer från hembygdsföreningar.

Efterlyser lättvariant
En rad av föreningar nöjer sig med att konstatera att det som står i remissupplagan är bra och lovvärt. Men det förekommer också klagomål på språk och utformning.
Skulle jag dela ut den här skriften till styrelseledamöterna i min förening skulle de på sin höjd läsa en liten snutt, skriver en ordförande.
Han framhåller att detta med att läsa ofta inte är det som de i hembygdsrörelsen engagerade ägnar sig åt i första hand och han anser att det skulle behövas en mer lättillgänglig variant av agendan också.
Det förekommer omdömen som "trögläst" och påståenden om att en hel del "är skrivet av kulturesteter för kulturesteter".
Klagomålen på språket är alltså många och allvarliga, men just språket är j ju sådant som kan rättas till i det arbete som nu förestår. Det ingår också i planerna att en bearbetning av text och layout skall göras innan en ny utgåva skall tryckas och släppas i slutet av februari.
Ungefär 60 remissvar har kommit in och GA har tagit del av dessa. En del har skrivit kort, andra längre. I det följande kommer en del av synpunkterna att refereras, men det begränsade utrymme som står till buds gör att det hela måste bli tämligen summariskt.
Göran Ankarlilja, marinarkeolog, vill tillfoga att det är önskvärt bland annat med ett ökat kunskapsspridande om fornlämningar i marina miljöer och våtmarker. Han anser också att besöksplatser vid marina fornlämningar bör tas fram.
Gösta Lyttkens är ordförande för DBW:s innerstadskommitté. De badande wännerna tillkom 1814, men detta till trots talar Lyttkens om vikten av att utnyttja moderna medier (Internet)) när det gäller att presentera Gotland.
Viktigare än fiskelägen ?
Anders Hammarskjöld är talesman för KA 3 Kamratförening, som konstaterar att det nu av öns försvar finns kvar bara ett regemente som utbildar för internationella truppinsatser samt en liten hemvärnsrörelse. Därmed kan man säga att en 100-årig epok är slut och att den därmed bör summeras. Det är en epok då gotlänningarna kraftigt medverkat i och tidvis ensamma svarat för försvaret av ön.
Kamratföreningen anser att försvarssummeringen " kanske till och med är mer angelägen än arbetet med fiskelägen och husdjuren."
Att ej hålla gutamålet vid liv genom skolundervisning vore brottsligt, skriver Sylve Båtelsson, ordförande i Fröjel hembygdsförening.
Han tillägger:
De gutniska idrotterna bör ha sin givna plats i gymnastikundervisningen i skolorna,

Vill ha konkreta förslag
Marita Jonsson, ordförande i Hoburgs hembygdsförening, ifrågasätter om agendan är skriven för vanliga människor och om den angår dessa.
Vi hade önskat konkreta förslag på bevarandeåtgärder och program för platser, byggnader och anläggningar också på den gotländska landsbygden, skriver hon och konstaterar att det inte finns några platser utpekade vid sidan av Hansestaden Visby.
Erik W Ohlsson, Fårö hembygdsförening m.fl organisationer har skrivit ett långt svar efter att ha ägnat sig åt "upprepade studier sv materialet".
Han tycker att man skall anamma det som David Ahlqvist en gång slagit fast:
Hembygdsvård är inte främst att bevara de dödas landskap utan att vårda de levandes.
Han framhåller värdet av småskaligt jordbruk, men tror att det är svårt att bevara detta när "broilertänkandet" kommer in i alla former av djurhållning.

Självklar remissinstans
Erik W Ohlsson anser att hembygdsföreningarna självklart borde vara en naturlig remissinstans vid alla viktiga beslut som berör den enskilda socknen, exempelvis gällande ny bebyggelse, nyetablering av vindkraftverk, större täkter och indragning av viktiga samhällsfunktioner.
Centerpartiet på Gotland är kanske skarpast av alla i sin kritik av förslaget till agenda. I ett kort yttrande ifrågasätter Centern om just det föreliggande förslaget för arbetet med att vårda kulturarvet framåt.
Det krävs ett betydligt mer genomarbetat förslag, skriver centern.
Gotlands läns folkhögskola ser betydande brister när det gäller arbetsområdena. Man saknar "det gotländska immateriella kulturarvet" och menar därmed konst, musik, folkmusik och hantverk med mera.
I slutet av februari räknar man alltså med att kunna presentera en färdig agenda för det gotländska kulturarvet. Det är sedan meningen att planen årligen skall revideras.
Det skall också tillsättas ett kulturarvsråd, som med uppgift att driva kulturarvsfrågorna vidare i länet.