Insamlingen av däck på ön i ny skepnad från månadsskiftet
Insamlingen av kasserade bil-däck på Gotland pågår nu i ny skepnad.Bro bilskrot som varit insamlingscentral har ersatts av en åkare som hämtar från gummiverkstäderna när de har samlat in 300 däck.Däcken sorteras sedan och de som inte regummeras används av Cementa som bränsle. Slitefabriken har egen fragmenteringsutrustning och använder totalt 20 000-25 000 ton däck per år.En orsak till ändringen är att det kom in utländska däck i systemet som det inte betalats miljöavgift för liksom fallet varit med dryckesförpackningar.
Ändringen av däckinsamlingen på Gotland från 1 juni har passerat tämligen obemärkt. På tekniska förvaltningen uppger man fortfarande att det är Bro bilskrot som är depå men så är alltså inte längre fallet.
Oklarheten har också bidragit till rykten om att det nu skulle kosta 13 kronor per däck man vill bli av med.
Ragnsells som haft sin depå här har sagt upp sitt avtal med oss den sista maj, vi fick bara ett telnummer att hänvisa till, konstaterar Björn Stenberg vid Bro bilskrot. Vi har skött det här sedan återvinningen började 1995.
<span class=MR>Nästan fördubblats</span>
För Bro bilskrot har också avgiften för däck man får in via skrotbilar nästan fördubblats, från sju till 13 kronor som man får betala till Ragnsells trots att man inte sålt däcken nya. Hämtning sker när man har minst 300 däck att lämna.
Mindre verkstäder kan gå ihop eftersom gränsen på 300 däck per hämtning gäller för att det ska vara gratis för dessa enligt det gällande avtalet.
Vi har gått ihop några stycken om en container, säger Torbjörn Bäckström vid Bäckstöms bilverkstad i Träkumla. Tidigare var det gratis att lämna in vid Broskroten.
För privatpersoner är det även fortsättningsvis kostnadsfritt att lämna in däck (endast däck utan fälg) till gummiverkstäder som skrivit under avtal på att ta emot.
<span class=MR>Fragmenteras </span>
Lasse Åman på Svensk däckåtervinning (som anlitar återvinningsföretaget Ragnsells som huvudentreprenör som i sin tur tecknat lokalt avtal med åkare på ön för den praktiska inhämtningen) menar att enda skillnaden med nyordningen är att däcken nu hämtas ute hos verksamheterna mot att dessa tidigare på egen bekostnad fick transportera däcken till insamlingsstället.
I nästa led är det inga skillnader mot tidigare. De däck som kan användas av Cementa sorteras ut på plats i Slite, de har egen fragmenteringsutrustning sen 1,5 år.
De tar ca hälften, det skall vara dimensionerat för att utrustningen ska kunna tugga sönder det, det går inte med för stora, och gångbara sorteras ut för regummering.
Sammanlagt förbrukar Cementa 20 000-25 000 ton gummidäck per år som bränsle, fabriken tillförs då däck från fastlandet för att komma upp i den mängden.
Lasse Åman menar att verkstäderna nu får en bra service, ändringen har genomförts över hela landet och där har en del haft lång väg att åka till depån.
Sen har det också gjort det möjligt att stoppa flödet från andra länder.
Sedan halvårsskiftet 2003 råder deponiförbud av däck i Europa.
Något som ställt till problem i vissa delar av landet eftersom Sverige haft fri inlämning, ungefär på samma sätt som det varit och delvis ännu är med dryckesförpackningar.
Åtminstone i södra Sverige och hamnnära orter har man fått in däck som inte varit med i kedjan från början (i Sverige betalas 13 kr per nytt däck i miljöavgift). Nu har vi täppt till det hålet.
De 13 kronorna per däck skall finansiera hämtningen på platserna. Lasse Åman menar att återvinningen av däck fungerar mycket bra (i snitt kasseras ett däck per invånare varje år).
Nära 100 procent återvinns, en verkstad har ju ingen anledning att slänga i skogen men naturligvis dyker några däck upp i hushållens grovsopor.
Så jobbar vi med nyheter