Insatser krävs för att möta ungas självskadebeteende
Frågan om hur det alltmer vanliga självskadebeteendet bland ungdomar skall bemötas kom upp vid gårdagens sammanträde med kommunfullmäktige. De som deltog i diskussionen var helt eniga om att det handlar om ett allvarligt problem. Beslutet blev också att Hälso- och sjukvårdsnämnden först skall samordna arbete och utbildningsinsatser för berörda verksamheter då det gäller självskadebeteendet för att senare utarbeta ett vårdprogram.
Carina Lindberg gjorde bedömningen utifrån statistiskt material att det på Gotland kan vara så många som 300 ungdomar mellan årskurs 7 och sista gymnasieåret som är fast i självskadebeteendet. Till bilden hör att många - eller rättare de allra flesta - behåller sitt beteende som en hemlighet.
Den vanligaste formen av självskada är att skära sig och det allra vanligaste är att det är unga flickor som gör det. Det sägs att de gör det som en känsloreglering.
- När jag skär mig slutar jag att gråta, är en förekommande förklaring.
En sanning påstås vara att alla som skär sig känner någon annan som gjort det. Det finns andra former av självskador och det finns även pojkar som gör sig själva illa. Från skilda håll i fullmäktige kom det besked om att man ser med stort allvar på detta tämligen nya fenomen, som kan vara ett mått på hur dåligt en del ungdomar mår.
Begränsade kunskaper
Grundliga kunskaper om orsakerna till självskadorna och hur de skall behandlas är begränsade. Därför beslutades att hälso- och sjukvårdsnämnden skall vänta med att utarbeta ett vårdprogram tills tillräcklig klinisk erfarenhet vunnits och vetenskapligt underlag finns. Men i avvaktan på detta skall hälso- och sjukvårdsnämnden samordna arbete och utbildning inom området självskador bland unga på Gotland.
Miljöpartisten Hans-Åke Norrby höll med om att ett vårdprogram behövs, men hade också en vädjan till alla som kommer i kontakt med ungdomar om att göra en liten men viktig insats.
- Ta gärna ett samtal med dom så att dom blir sedda!
Så jobbar vi med nyheter