Inte omöjligt stoppa almsjukan helt på ön
Det tog lång tid innan den fruktade almsjukan nådde Gotland, med största sannolikhet beroende på att Gotland är en avskild ö. Nu finns emellertid sjukan på ön. Paradoxalt nog så är det just ö-läget som också gör att det finns tämligen goda chanser att bedriva lyckade program för att hålla nere almsjukans utredning - eller kanske till och med helt stoppa den.
- Om inget görs kan alla almar vara borta om 10-12 år, sa han.
Nu lär det emellertid komma att göras insatser på ön framöver för direkt efter seminariet satte sig en grupp ner för att diskutera kommande åtgärder.
Svamp och insekt
Seminariet gav goda kunskaper till det stora antalet deltagare. På Gotland har man ju inte haft direkt anledning att fördjupa sig i almsjukan hittills, men nu fick man experthjälp att göra detta.
Pia Barklund, mykolog från SLU Ultuna och Åke Lindelöw, entomolog från SLU Ultuna, berättade om hur almsjukan sprids och verkar. Att det behövdes en svampkännare och en insektskännare beror på att sjukdomen orsakas av en svamp som sprids med hjälp av en speciell insekt.
Svampen är en blånadssvamp av mikrotyp. Eller, för att vara mer exakt, det finns två olika svamparter. Den som nu är aktuell är den nyare sorten, som är mera aggressiv än sin föregångare.
- Den kan förorsaka ett träds död på ett år, berättade Pia Barklund.
Någon enstaka gång sprids svampen från rot till rot, men i nästan alla fall är spridningen kopplad till en insekt.
Tandad almsplintborre
Åke Lindelöw berättade att det finns fyra arter av den sjukdomsspridande insekten almsplintborren i Sverige. På Gotland är emellertid bara en enda av dessa känd och det är den tandade almsplintborren. Den är annars sällsynt - utom på Öland och Gotland.
Borrarna utnyttjar almen på två sätt. Den går på träden för sitt näringsgnag och äter då i grenklykor och på knoppar. När dom ätit på försommaren och sommaren är det dags för bröllop och då söks döda och döende almar upp. I dessa sker parning och förökning.
Den på Gotland förekommande tandade borren är den som är minst kräsen när det gäller försökningsplatser. Den godtar stående likaväl som liggande material, den går på både stam och grenar.
- Borrarna har stor försökningsförmåga, berättade Åke Lindelöw.
En hona kan få 20 avkommor på ett år. Det blir fort en explosion av individer.
Döda almar ska bort
Den som vill hindra spridning måste alltå snabbt ta bort döda eller döende almar. Det är också detta som är den enda metoden att ta till i dagens läge. Det har gjorts försök med fällor men då har man bara lyckats fånga enstaka procent.
Om det mer praktiska arbetet med att hitta smittade almar och ta bort dessa berättade Arne Mattson från Malmö kommun och den gotländska arboristen Håkan Nilsson som i flera års tid jobbat med att inventera almsjuka almar i Skåne,
Bland de goda råd som representanter för kommun, länsstyrelse och kyrka med flera fick var att iaktta stor noggrannhet vid de inventeringar av almar och tecken på förekomst av almsjuka som nu måste göras. Det är inte tal om annat än att det kommer att bli ett mycket omfattande arbete. Ett lyckat resultat skulle alltså kunna vara att sjukdomen utrotas på Gotland. Dessvärre låter det som mer sannolikt att den enda möjlighet som erbjuds är att genom speciella insatser fördröja almdöden.
Så jobbar vi med nyheter