Inte så larvigt på sudret i år
Tallprocessionsspinnarens framfart på sudret kan ha stagnerat. Trots att 2008 borde vara ett bra år för larven har färre ägg än väntat hittats.
pappa. En fjärilshane.
Foto: Bert Gustafsson / Naturhistorisk
Enligt Stig Larsson, professor på SLU, som står bakom rapporten är det fortfarande väldigt svårt att säga exakt hur året kommer att bli.
- Det vi säger är att det verkar som om det blir lägre täthet i år än vad vi förväntat oss om man ser till hela området. Det kan dock finnas fläckar där det blir lika tätt som för två år sedan, säger han.
Tar inga risker
Trots rapporten om det låga antalet ägg tar länsstyrelsen på Gotland inga risker och fortsätter sitt arbete med att förebygga spridningen av den kliande larven.
- Det är skönt att tecknen tyder på att det inte kommer att bli värre i år, men det innebär inte att vi inte ska vida några åtgärder, säger Thomas Persson på länsstyrelsen.
Att bekämpa tallprocessionsspinnaren har visat sig vara riktigt knepigt. År 2006 gjordes en begränsad besprutning på sudret med det biologiska bekämpningsmedlet BTK som i efterhand visade sig vara i princip verkningslöst. En av anledningarna antas vara att bekämpningen gjordes för tidigt och därför ska ett nytt försök genomföras i sommar, fast senare på året och i mindre skala.
Under våren kommer länsstyrelsen att informera representanter från de drabbade områdena om vilka åtgärder som ska sättas in.
Utbrett problem
Arbetet med en genetisk analys är i full gång på SLU och man hoppas att snart kunna förklara tallprocessionsspinnarens ursprung.
- Det vi kan säga är att vi har hittat populationer på andra sidan Östersjön i Kaliningrad, norra Tyskland och på Bornholm, säger Stig Larsson.
På Karolinska Institutet pågår också undersökningar där man försöker ta reda på mer kring sjukdomsbilden och de allergiska reaktioner som larvens gifthår orsakar.
Mycket i frågan är oklart. Klart är dock att larvens framfart fortfarande engagerar och förbryllar.
Tallprocessionsspinnaren är en fjäril vars larv på senare år skapat stor irritation på södra Gotland.
Larven är vanlig i Medelhavsområdet och förekommer i Sverige endast på ett fåtal platser. Populationen på sudret på Gotland är den största i Sverige.
Larverna, som lever på tallbar, ömsar skinn flera gånger under sommaren och det är mikroskopiska gifthår på larvens rygg som orsakar de allergiska besvären. Främst märks symtom på hud, näsa, ögon och luftvägar. Vanligaste symtomet är klåda.
För att bli av med klådan rekomenderas att inte klia eftersom klådan då blir värre, klipp naglarna och tvätta fingrarna i alsolsprit (använd ej alsolsprit på utslagen), tvätta kläderna i 60 grader, duscha och använd tvål med neutralt pH-värde.
Vanligtvis försvinner klådan efter 5-7 dagar. Håller det i sig längre eller om klådan är svår bör man uppsöka läkare.
Hur allvarlig den allergiska reaktionen blir beror på hur känslig personen i fråga är.
Larven är vanlig i Medelhavsområdet och förekommer i Sverige endast på ett fåtal platser. Populationen på sudret på Gotland är den största i Sverige.
Larverna, som lever på tallbar, ömsar skinn flera gånger under sommaren och det är mikroskopiska gifthår på larvens rygg som orsakar de allergiska besvären. Främst märks symtom på hud, näsa, ögon och luftvägar. Vanligaste symtomet är klåda.
För att bli av med klådan rekomenderas att inte klia eftersom klådan då blir värre, klipp naglarna och tvätta fingrarna i alsolsprit (använd ej alsolsprit på utslagen), tvätta kläderna i 60 grader, duscha och använd tvål med neutralt pH-värde.
Vanligtvis försvinner klådan efter 5-7 dagar. Håller det i sig längre eller om klådan är svår bör man uppsöka läkare.
Hur allvarlig den allergiska reaktionen blir beror på hur känslig personen i fråga är.
Så jobbar vi med nyheter