Internet - en farlig fritidsgård
Internet är Sveriges största fritidsgård. De allra flesta barn och ungdomar har det bra och roligt där, men det finns de som råkar illa ut. Riktigt illa.
Det säger Per-Erik Åström som i går besökte Gotland. Han arbetar på Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris.
- Barn har rätt till skydd, även på internet. Därför hoppas jag mycket på Riksåklagarens uttalande att han vill begränsa möjligheterna att kontakta barn på nätet. Jag hoppas att den nya barnpornografilagen ger samma signaler. Barn behöver få ett starkare stöd, straffskalan måste bli strängare och tydligare för övergrepp mot barn.
Lagen skyddade förövarna
Per-Erik Åström har följt utvecklingen av barnpornografibrott i Sverige.
- För Rädda Barnen började det 1993-1994 när det första fallet dök upp i Huddinge. Då fanns inte internet utan det var två män som hade en postbox och ett lager filmer, främst från Asien, som visade sexuella övergrepp på barn. Det absurda var att innehavarna av barnpornografin var skyddade genom grundlagen, det var inte brottsligt. Samtidigt var filmernas innehåll bortom all tolerans. Varken förövarna eller offren gick att identifiera så det var svårt att få till ett åtal, minns han.
Den 1 januari 1999 lyftes barnpornografibrott ur grundlagen och lades i brottsbalken efter ett intensivt arbete, inte minst från Rädda Barnen som lyckades samla 500 000 namnunderskrifter under kravet på ändrad lagstiftning.
- Då trodde man att man täppt till alla hål. Samtidigt kom internet som möjliggjort en spridning av bilder och filmer som gör att dessa barn blir utsatta för övergrepp om och om igen.
Fler poliser utbildas
Sedan 1999 har cirka 500 tingsrättsdomar avkunnats för barnpornografibrott. Att det inte är fler beror helt enkelt på att det är alldeles för få poliser som har kunskap och möjlighet att arbeta med detta.
- På den så kallade barnpornografigruppen vid Rikskrim arbetar fyra personer. Korridorerna är fyllda av hårddiskar till datorer och annat material som beslagtagits för att användas som bevis. Det är ett problem som gör att det tar flera år från anmälan till rättegång. Just nu pågår dock utbildning av fler poliser så att man i varje län ska kunna göra det här arbetet, säger Per-Erik Åström.
Rädda Barnens Hotline som fanns mellan januari 2000 till januari 2005 för att bekämpa spridningen av barnpornografi på internet, och där Per-Erik Åström var ansvarig, fick över 25 000 mejl. Informationen gjorde att man kunde stoppa och störa delar av verksamheten.
- Vår roll är att lyfta fram problemen, de svåra frågorna, ge förslag till åtgärder men det är polisen och rättssamhället som måste göra något åt problemet.
Övergrepp i familjen
Han tror inte att övergreppen mot barn har ökat i någon större omfattning eller att antalet förövare blivit så oerhört många fler.
- De flesta sexuella övergrepp mot barn sker fortfarande i familjen, i nära och långvariga relationer. Det har länge varit mycket vanligare än vad vi vågat prata om. Nu när vi talar mer öppet om det verkar det därför som det ökat lavinartat. Däremot har tekniken och lättheten att bilda nätverk bidragit till att spridningen av barnpornografi escalerat.
Han har tittat på de 500 domar som finns. De som döms är i genomsnitt drygt 30 år och man, återfinns både på landet och i storstaden, i alla sociala grupper och samhällsskikt. Och det är män med grava empatistörningar,
- Fyra av tio är tidigare dömda för övergrepp mot barn. En ny barnpornografilag måste ge tydliga signaler om att det är kriminellt och oerhört kränkande att sprida dessa bilder.
Ungefär 150 svenska barn figurerar i barnpornografisammanhang.
Så jobbar vi med nyheter