Intresset för hampa stort
Intresset för att odla hampa är stort på Gotland. Ändå odlas det bara på en åker på ön i år, och då i syfte att bekämpa ogräs.
Foto: Yvonne Winarve
Han är en av de eldsjälar som år 2000 började odla hampa på Gotland och som sedan var med och bildade Gotlands Industrihampa AB.
De första åren gick den mesta energin till att strida med myndigheter och rättsliga processer, eftersom det hävdades att hampaodlingen var olaglig.
Resa till Laholm
Efter ett par år blev hampan godkänd att odla och många var intresserade. Som mest var man uppe i nästan hundra hektar om året hos ett 30-tal odlare.
- Vi har bromsat odlingen, men inte lagt det åt sidan. Hampa är en växt med många fördelar och den kan användas till mycket. Men det gäller att slå sig in och ta marknadsandelar mot olja, papper och bomull, säger Benny Nilsson.
I veckan var han och andra gotlänningar i Laholm, tillsammans med ett 40-tal personer från hela Sverige, för att titta på landets enda fiberberedningsanläggning.
50 miljoner
- Nu måste vi hitta någon som kan hjälpa oss att ta fram vilken fiber vi ska satsa på, och sätta en prislapp på det. Sedan måste vi bestämma oss för om vi ska gå vidare. Det beslutet hoppas jag kommer i vinter. Det gäller ju att få fram pengar också.
Benny Nilsson tror att en fiberberedningsanläggning på Gotland kommer att kosta upp emot 50 miljoner kronor.
Tolv torra ton
- Men är det någonstans den ska ligga så är det på Gotland. Vi får ut tolv ton torrsubstans per hektar, övriga landet ligger på runt tio ton och i Tyskland där man kommit långt bara åtta ton.
Med en anläggning på Gotland, och en utveckling av den skördemaskin man arbetar med, kan man utnyttja samtliga delar av växten, fiber, ved och frö till utsäde. Och då kan det bli ekonomi i hampaodlingen på ön.
Så jobbar vi med nyheter