Intresset för hampaodling ökar i Sverige

2003 blev det återigen lagligt att odla hampa i Sverige och intresset har varit stort. På Gotland finns 28 hampaodlare registrerade.
Nu har Institutet för jordbruks- och miljöteknik, kommit med en rapport om hampan som biobränsle.

Gotland2006-01-03 06:00
Forskare vid Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, har studerat hampans potential som biobränsle, i "Hampa som bränsleråvara - en förstudie".
- Intresset finns hos olika energibolag att elda med hampa, men vad de i slutänden väljer, är det alltid en prisfråga, säger Hugo Westlin, som varit med och tagit fram rapporten.
År 2003 blev det återigen tillåtet att odla industrihampa i Sverige. För att få odla hampa krävs tillstånd från jordbruksverket och i dagsläget finns 126 hampaodlare i Sverige, med en sammanlagd odlingsareal på 368 hektar. Av dessa finns 28 odlare på Gotland.
- Hampan är en växt som kan odlas ganska långt norrut, så odlingsförutsättningarna är rätt bra i Sverige, men sen kan man inte räkna med jättestora skördar, säger Hugo Westlin.
I rapporten bedömer JTI att en rimlig avkastning är cirka tio ton torrsubstans per hektar och år. Forskarna har även tittat på kostnaderna för att odla hampa under svenska förhållanden och enligt dem kostar det nära 5 000 kronor per hektar att odla fram skördemogen hampa. Den kostnaden riskerar dock att öka, eftersom många skördemaskiner inom det svenska jordbruket, inte är anpassade för hampans långa och grova stammar och därmed finns det risk för skördeförluster.
- Vi har märkt av ett ökande intresse för hampa, både från lantbrukare och andra aktörer, under tiden vi har arbetat med rapporten.
- Vi tror att hampa är en bra gröda under goda förutsättningar, säger Hugo Westin.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om