”Snålhet är ett otrevligt personlighetsdrag, när man skor sig på andra. Mitt umgänge är generösa och bjuder på det man kan”, säger Linn Smitterberg och menar att det inte måste handla om dyra saker utan också kan vara att ge bort sin tid.
Allt fler får allt mindre pengar kvar att röra sig med när räkningarna är betalda. Att då behöva snåla kan kännas jobbigt, av många anledningar och inte minst på grund av social press från ens omgivning.
En ny undersökning, utförd av Verian (fd Kantar Public) på uppdrag av Ica Banken, visar att drygt var femte person irriterar sig på vänner och bekanta som uppfattas som snåla.
– Vi pratar för lite om snålhet med varandra. Alla har en "Ove i Solsidan" i sin bekantskapskretsen. Men det är sällan vi pratar direkt med Ove, vi pratar om honom hemma vid köksbordet istället, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica Banken.
Linn Smitterberg i Visby hör till den femtedel, som enligt undersökningen, ogillar snålhet.
– Snålhet är ett otrevligt personlighetsdrag, när man skor sig på andra. Ekonomiskt sparsam kan man behöva vara, men det är en helt annan sak, säger hon och berättar att hon uppfattar de hon har i sin egen bekantskapskrets som generösa.
Att vara generös måste inte kosta massa pengar eller vara särskilt dyrt, menar hon.
– Det kan vara att ge bort av sin tid, att ses och hitta på något, eller bjuda på en fika om man kan. Jag har själv småbarn och brist på tid.
Att konfrontera och prata med den som uppfattas som snål är Magnus Hjelmérs bästa råd till omgivningen, av ren välvilja.
– Är det inte någon som säger något kanske man snålar på och lever i blindo, säger han och berättar att det riskerar få negativa konsekvenser i sociala sammanhang.
Ett visst mått av snålhet, menar han, har blivit mer accepterat i ekonomiskt kärvare tider.
– Alla har någon gång i livet haft det tufft och det finns en stor förståelse för att man kan ha dåligt med pengar.
Så länge det inte går ut över andra uppmuntrar Magnus Hjelmér allmän sparsamhet. Han menar att det finns en gräns mellan att vara snål och att vara sparsam.
– Det är smart att vara ekonomisk, att till exempel handla på extrapriser. Men då kan man bota sin snålhet i andra sociala sammanhang, säger han och menar att det ofta är omtanken om vännerna och inte kostnaden som gör att man uppfattas som generös av sin omgivning.
I tider med ökade kostnader i samhället uppmanar Magnus Hjelmér till att det krävs ett visst mått av snålhet hos de flesta. Den stora majoriteten i undersökningen, hela 70 procent, stör sig inte heller alls på snåla bekanta.
Om man däremot tvingas avstå från aktiviteter i sociala sammanhang, för att man helt enkelt inte har råd, tycker han att det är bättre att vara ärlig och öppen med det – istället för att riskera att uppfattas just som snål.
– Det är bättre att säga att man har det tufft den här månaden. Och vem vet, då kanske någon annan öppnar upp och vill bjuda, säger han.
Snålhet, eller dumsnålhet, handlar inte alltid om de stora pengarna. Det kan exempelvis handla om att komma ihåg att erbjuda sig att vara med och betala bensin när man fått skjuts av någon, menar Marko Martinsson i Fröjel.
– Är man lite generös mot vänner och bekanta får man tillbaka det, säger han.
”Är man generös mot vänner och bekanta får man tillbaka det”, säger Marko Martinsson och menar att ekonomisk sparsamhet mot sig själv är en helt annan sak än snålhet mot andra.
Den som är snål riskerar förutom att få sociala problem också att föra egenskapen vidare till sina barn. Det menar Alice Skagerfält-Quayle i Vibble.
– Jag tror att det ligger i hur man har vuxit upp själv, och då kanske det inte är så enkelt att förändra det, säger hon.