I början av november föreläste den gotländske jounalisten Emanuel Karlsten i Visby, om "vad unga gör på nätet".
Senare samma månad offentliggjorde Region Gotland skadeståndskravet på 2,7 miljoner kronor, mot tolvåringen som låg bakom de omskrivna IT-attackerna.
Expertföreläsaren hade nyss uppmanat föräldrar att inte förfasas över barnens digitala aktiviteter – men när de dryga böterna blev kända var det många som just förfasades.
Emanuel Karlsten står ändå fast vid sina ord:
– Det man ska tagga ner kring är själva internetskräcken. I stället ska man tagga upp kring barnuppfostran. Vi låter skärmarna ta över en del av ansvaret för den och tänker att då behöver vi inte vara så aktiva. Samtidigt sitter barnen och blir alltmer digitalt kunniga. Vi måste vara närvarande i barnens digitala liv, för att de också ska prata med oss om vad de gör.
Detta för att undvika att barnen längre fram upptäcker internets mörkare sidor – där man till exempel kan beställa hackerattacker – utan att de känner att de kan prata med sina föräldrar om det.
– Det är ju jättespännande för ett barn att hitta sånt här! Det kanske låter sjukt att en tolvåring kan få kontakt med hackare, men det är jätteenkelt. Vi måste möta barnens nyfikenhet och tillsammans prata om värderingar och konsekvenser.
Gällande IT-attackerna på Gotland är Emanuel Karlsten övertygad om att denna tragedi hade kunnat drabba vilken familj som helst:
– Det här är ett pojkstreck, precis som att tolvåringar alltid har busringt eller dragit igång brandlarm, utan att någon har varit en dålig förälder för det. Ett barn vill utforska världen och testa gränser. Det är också naturligt för en tolvåring att försöka utesluta sina föräldrar från en del av de aktiviteterna.
Men om tolvåringar alltid hemlighåller saker, går det då att undvika sånt här utan att ha begränsningar?
– Sådana regler gör barnen ännu mer nyfikna kring vad vi försöker dölja och begränsa. Det är bättre att prata om det här och inte moraliserande, utan öppet och nyfiket. Då kommer barnen också att öppna upp, svarar Emanuel Karlsten.
Han får medhåll från internetforskaren Elza Dunkels, aktuell med boken "Skärmstark – Handbok för vuxna om unga och skärmar":
– Forskning visar att mer övervakande föräldraskap snarare leder till mer problem av den här typen. I stället ska vi vara intresserade och vilja veta mer. Och förmedla att om du blir osäker, rädd, eller gör ett misstag kan du komma till mig som förälder. "Jag har också gjort misstag, men det ordnar sig", det är ord som skapar förtroende. Sedan ska du inte vara med hela tiden, för det odlar inte ett klimat där barnet verkligen kommer till dig för att prata, säger hon.
Borde man åtminstone hålla koll när barnen handlar något via nätet?
– Ja, de vuxna bör veta vad de betalar för. Det finns ju juridiska begränsningar; ett barn får inte ingå avtal. Men generellt måste vi också prata om pengars värde och vad pengarna används till, vilket är mer komplicerat i en digital värld, svarar Elza Dunkels.
Samtidigt är de två experterna överens om att detta kan hända vem som helst. Men båda anser också att det inte borde ha hänt alls – att Region Gotlands IT-säkerhet förefaller ha varit för dålig.
– Det är vanligt med dåliga säkerhetslösningar inom kommuner och regioner. Ett barn borde verkligen inte behöva ta smällen för det, säger Elza Dunkels.