Öns rektorer och Sveriges skolledarförbunds Gotlandsdistrikt har skrivit till skoldirektör Ann-Cathrin Norrevik med krav på mer resurser till öns skolor.
För att kunna hålla en bra kvalitet i skolan, speciellt när kravet på lärarlegitimation slår igenom fullt ut 2015, behövs mer pengar.
Man påpekar att Gotland i snitt har 130 elever per skola, jämfört med cirka 200 elever per skola i andra kommuner. Detta gör att många lärare måste arbeta på flera skolor, vilket leder till hög omsättning på personalen och sämre elevsocialt arbete.
Kan inte spara mer
Rektorerna skriver att de inte kan spara mer. Om de inte får mer resurser, vilket de i dagsläget ser som orealistiskt, tycker de att skolorna ska bli färre.
De tycker att regionen ska sluta att ge extra stöd åt små skolor på de större skolornas bekostnad så att små skolor kan läggas ner utan att friskolor startas.
Helén Högberg var en av föräldrarna i Hogrän som i våras kämpade för att ha kvar skolan, och vann. Hon blev chockad när hon läste rektorernas brev som hon fick kännedom om genom media.
"Nytt krig?"
Hon uppfattar det som ett rejält hot mot Hogrän skola. Samtidigt undrar hon om rektorerna verkligen menar allvar eller om de är ute efter att starta debatt och få stöd från allmänheten.
- Jag blir förbannad när öns rektorer tar till förslaget att lägga ner små skolor. Det skapar oro hos alla, säger Helén Högberg.
- Ska det bli ett nytt krig nu i stället för att vi ska kunna fortsätta att satsa långsiktigt på skolan?
Väcka debatt
Andreas Larsson, rektor i Hogrän och Eskelhem skolor som båda räddades från nedläggning så sent som i våras, menar att brevet inte ska tolkas som ett krav på att små skolor ska stängas. Man vill väcka debatt.
- I första hand vill vi ha ytterligare medel. Vi har tydligt deklarerat att vi inte klarar kraven med lärarlegitimationen, och eleverna har rätt till utbildade lärare. Alla ska ha en likvärdig skolgång, säger Andreas Larsson.
Han utgår ifrån att beslutet i våras att behålla skolorna inte ändras.
- Men jag förstår om kollegorna på större skolor vill ha färre små enheter eftersom vi får av deras elevpeng.
Färre skolor
Barn- och utbildningsnämnden ska spara 13 miljoner kronor under nästa år. Beslut om hur fattas i december, men cirka halva beloppet tas från skolverksamheten tror ordföranden i nämnden, Britts Benzler (V).
Hon är inte förvånad över att rektorerna föreslår skolnedläggningar eftersom detta är något man prata om i flera år.
- Jag tror att det behöver bli färre skolor. Om vi ska klara de ökande kvalitetskraven måste skolorganisationen ändras, alla vet att vi inte har mer pengar.
Hon säger att ingen skola ska vara mer orolig än någon annan. Än finns inga konkreta förslag men den nya organisationen måste vara klar 2015.