Europa på natten
Ett varv runt jorden tog 90 minuter. Europa passerades alltid när det var natt.
- Det var fint att se alla ljus.
Christer Fuglesang drog iväg ut i rymden den 9 december 2006 då klockan var 20.48. Där svävade han runt och uppleva tyngdlösheten. Han försökte beskriva hur det var.
- Det var lite som när man är i vattnet och dyker. Man kan röra sig i alla riktningar ganska lätt, säger han och ger sig in i det ofattbara livet ute i rymden.
Tyngdlösheten fascinerade honom.
- Det är helt annorlunda. Inget ligger på sin plats av sig självt.
Att den ena har huvudet där den andra har fötterna är helt okey. Rymdpromenaderna var också helt otroliga. Tre hann han med innan det var dags att åka hem igen.
Kallt om fötterna
- Ute i rymden isolerade dräkten, men ibland kunde jag bli lite kall om fötterna. Det var inget problem och vi höll oss varma genom att jobba, säger han.
Rädd var han egentligen aldrig.
- Nej, inte för mitt liv i alla fall. Lite orolig var jag för att göra fel som kunde bli kostsamma, men det gick bra. Det enda som hände var att vi tappade en hylsa till ett verktyg.
Otroligt häftigt
När han vaknade efter första natten i rymdfarkosten trodde han inte att det var sant att han faktiskt var däruppe.
- Det var otroligt häftigt, väldigt tillfredställande. Samtidigt var det lite konstigt eftersom mörker och ljus växlade betydligt snabbare än nere på jorden.
Nätterna, eller tiden när han skulle sova, var omväxlande ljus och mörker.
- Ibland kändes det lite konstigt.
Rymden var svart. Atmosfären, det som är vårt livsrum, låg runt jorden som en blå hinna.
- Det syntes tydligt hur tunn den är.
Christer Fuglesang är forskare och docent och utbildade sig sedan till astronaut.
- Jag räknar med att vara där uppe igen om ett par år, säger han.
Leva i rymden
Han spår livet framtiden i rymden.
- År 2019 ska vi ha folk på månen igen.
Senast var 1972.
Nästa steg i rymden är Mars.
- Om 25-30 år ska vi ha forskningsbaser på Mars.
Målet är att kunna leva och bo på Mars och utnyttja resurserna som finns där. Kanske blir det verklighet om 100 år. Allt det här framstår som möjligt för Christer Fuglesang, mannen som blev förste svensken i rymden.