Sonen Jacob Sandström jobbade i köket in i det sista. Hustrun Birgitta Sandström kom in och åt oxjärpar, sedan dröjde hon kvar tills sista gästen hade gått.
För såväl Christer Sandström själv som för både sonen och hustrun är Brinken en del av själva livet.
- Pappa tog över restaurangen innan jag föddes. Jag är ju uppväxt med det här, säger Jacob.
Hustrun Birgitta har också varit med från början.
- Jag har inte jobbat här, men vi har ju alla anpassat livet efter restaurangen. Vi har tagit semester på vintrarna, och utöver det har Christer varit här varje dag, säger hon.
Christer själv betonar att visst har han haft semester under de 45 år han jobbat i restaurangen, varav 37 som ägare av densamma. Men inte någon sommarsemester.
- Det är klart jag varit ledig. Folk kanske tycker synd om mig om de tror att jag inte varit ledig alls, men så är det inte, säger han med ett skratt när han vandrar runt i de tomma lokalerna.
På ena väggen hänger en stor karta över Visby innerstad. Där finns alla hus i innerstan utritade med minutiös noggrannhet. Alla utom ett.
- Bara Brinken saknas. Det är för att så många varit framme och pekat på det, säger Jacob och skrattar åt den fläck på kartan där det yttersta lagret liksom skavts bort av alla fingrar som genom åren pekat ut Visbys mest anrika restaurang.
Paret Sandström har inga konkreta planer för kommande sommar, mer än att de ska vara ordenligt lediga för första gången någonsin.
- Vi har ju aldrig sett Gotland på sommaren. Ta turer kring ön, äta på andra trevliga restauranger..., spekulerar Birgitta Sandström.
- I sommar ska jag försöka spela lite mer golf; det har blivit väldigt dåligt med det på senare år, konstaterar Christer Sandström.