Kristoffer Strehlenert är den som lett projektet kring framtidens skola på Gotland.
Kristoffer Strehlenert fick förra hösten frågan av den dåvarande utbildningsdirektören Karl-Erik Söderberg om han ville ta över som projektledare för att leda utredningen kring framtidens skola på Gotland. Den tidigare projektledaren hade då lämnat sitt uppdrag.
– Jag har mitt hjärta och min historia på utbildningssidan. Jag har jobbat både som lärare och rektor och sett vilka utmaningar som vi står inför här på Gotland. Sedan har jag jobbat även med lokalfrågor på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen samt på regionstyrelseförvaltningen. Så det var inte helt onaturligt att frågan om att projektleda det här kom till mig, säger Kristoffer Strehlenert och fortsätter:
– Min bakgrund är ganska udda på det sättet. Det är sällan man kombinerar den pedagogiska delen med sådan hårdvara som lokaler. Det har varit till en stor hjälp i det här utredningsuppdraget.
Kan du säga någonting mer om varför du tackade ja?
– För att jag tycker det här uppdraget är så oerhört viktigt. Jag är uppvuxen på Gotland och har sett utvecklingen inom skolan. Vi har stora utmaningar och det kändes spännande. Varenda kotte på förvaltningen vill att Gotlands barn och ungdomar ska få den bästa utbildningen. Det absolut bästa man kan få som barn är en fullgod utbildning med godkända betyg från högstadiet för att kunna gå gymnasiet, det är som en vaccinering mot ett dåligt liv, säger Kristoffer Strehlenert.
Han säger att han var medveten om att det här skulle bli en utredning som skulle väcka starka reaktioner. Under onsdagskvällen rasade många mot förslaget.
– Det var som Eva Bofride skrev i sin ledare: "En skolnedläggning är lite som att slita själva hjärtat ur en bygd". Det är så mycket historik och identitet som finns i en skola. Jag förstår verkligen den oro som det här ger. Känslan blir att man gör våld på den platsen, säger Kristoffer Strehlenert och fortsätter:
– Samtidigt om vi lyfter blicken ser vi att forskning och erfarenhet visar att de socknar som fått nedlagda skolor inte har en sämre befolkningsutveckling än resten av socknarna där det finns skolor. Man bor på en plats för att man älskar att bo just där.
Kristoffer Strehlenert i bakgrunden när Torsten Flemming, utbildningsdirektör, på en presskonferens pratar om hur man arbetat med förslaget.
Han hoppas att gotlänningarna på något sätt ska kunna ha en förståelse kring det förslag som nu presenterats.
– Enligt Skolverkets beräkningar är det ungefär 1 000 lärare från förskolan upp till vuxenutbildningen på Gotland som ska gå i pension fram till 2033. Sedan är det ungefär 700 lärare i förskolan upp till nian som går i pension fram tills dess. Då kommer det inte räcka med det vi gör nu, vi måste få behöriga lärare som kan undervisa fler elever.
Kristoffer Strehlenert menar att det finns flera fördelar med större skolor. Han säger att det kan bli lättare att attrahera behörig personal.
– Det handlar jättemycket om att skapa attraktiva arbetsplatser för lärarna. Då är det viktigt med kollegialt lärande och specialfunktioner med till exempel kuratorer, elevhälsa och andra stödfunktioner. Om barn- och elevhälsan ska åka till en eller fem platser på en dag, då väljer de flesta den plats där man får vara hela dagen, säger han och fortsätter:
– Om vi även ska sänka våra kostnader måste vi göra någonting, vi har många lokaler som måste ersättas. Vi står med mycket investerade pengar i lokaler där vi inte har behöriga lärare. Baksidan med det här är att fler elever får åka längre, men å andra sidan får de idag under skoltid åka till skolor med specialsalar. Då tycker vi det är bättre att tiden i bussar kommer före och efter skolan. Om man åker buss under skoltid försvinner tid från läroplanens timplan.
Öja skola är en av skolorna som föreslås läggas ner - men föreskolan ska få finnas kvar.
Han ger ett konkret exempel i den föreslagna nedläggningen av Öja skola. Där föreslås att själva skolan läggas ned – men förskolan ska finnas kvar.
– Småbarnsföräldrar och de minsta barnen behöver ha en närhet till sin förskola. Det är inte rimligt att de ska behöva åka till Havdhem för förskolan. När man sedan börjar grundskolan har vi ett riktmärke på 60 minuter som är max för skolskjutsar. Om förslaget går igenom får de som bor längst ner i Vamlingbo 47 minuter till Havdhem skola, säger han.
Vad säger du om risken som finns att skolnedläggningar kan bli en viktig fråga inför valet? Och att politikerna kanske blir oense?
– Det här handlar om att ge gotländska barn och ungdomar en likvärdig utbildning. Det får inte fastna i någon slags röstfiskande, alla partier måste förstå vad som behöver göras för att möta den utmaning som vi har framför oss.
Hur ser du på det hat och eventuella hot som kan komma när man jobbar med sådana här känsliga frågor?
– Det finns en viss oro, både för mig och för min familj. Jag har ett udda efternamn och är släkt med alla som har det efternamnet på ett eller annat sätt. Samtidigt får det inte bli så att vi inte kan utföra vårt jobb på grund av sådant. Det här är förvaltningens bästa förslag och inte mitt förslag. Jag hoppas folk kan skilja på sak och person, säger Kristoffer Strehlenert.
– Jag struntar i om folk kallar mig för en idiot, det får de gärna göra om det känns bättre. Det handlar om oro kring riktiga hot eller skadegörelse, jag hoppas att vi slipper det.