Jan Eliasson har svängt om Nato: "En plågsam process"

Förre FN- och S-toppen Jan Eliasson ser inget ökat militärt hot mot Gotland om Sverige väljer att ansöka om Nato-medlemskap. Han har själv nyligen bytt åsikt.

Jan Eliasson har varit sommargotlänning de senaste 40 åren och följer utvecklingen på ön.

Jan Eliasson har varit sommargotlänning de senaste 40 åren och följer utvecklingen på ön.

Foto: Dennis Pettersson

Gotland2022-05-15 15:37

Under söndagen gav Socialdemokraterna det historiska beskedet om ett ja till ett svenskt Nato-medlemskap. Jan Eliasson, diplomat, politiker och tidigare utrikesminister i Sverige, har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt fred och mänskliga rättigheter. Likt många andra Socialdemokrater har han tidigare varit motståndare till Nato.

Nu har han bytt ståndpunkt, men det var långt ifrån ett enkelt beslut.

– Jag är uppväxt med alliansfriheten och hade min huvudsakliga karriär under kalla kriget där jag arbetat nära legendarer när det kommer till att försvara alliansfriheten i Sverige, så som Olof Palme och Sverker Åström, säger han, och fortsätter:

– För mig har det här varit en ganska plågsam förändring och ingen lätt process. Nästan som separationsångest. Men jag har successivt kommit fram till att fördelarna med att gå in i Nato överväger nackdelarna. Det ställningstagandet gjorde jag för bara några veckor sedan.

undefined
Jan Eliasson har varit sommargotlänning de senaste 40 åren och följer utvecklingen på ön.

Är det häpnadsväckande att Socialdemokraterna nu ändrar ståndpunkt?

– Om man skulle ha ställt frågan för ett år sedan hade det varit förvånande, men nu är det inte underligt att alla politiska partier påverkas av en rysk aggression och ett krig som bedrivs med stor brutalitet, säger Jan Eliasson.

Vilka är de största fördelarna med Nato?

– Artikel 5 som innebär ett kollektivt försvar och är en försäkring i ett svårt krisläge för varje land. Fråga bara de baltiska länderna vad det betyder för dem.

Och nackdelarna?

– Vi måste arbeta hårdare för att profilera vår utrikespolitik. Det blir svårare att driva våra kärnvapenfrågor men vi ska inte lägga ner vår aktiva nedrustningspolitik.

undefined
Jan Eliasson talade under manifestationen för Ukrainska befolkningen i Almedalen tidigare i år.

Jan Eliasson har fritidshus på Gotland sedan över 40 år tillbaka, och följer utvecklingen på ön.

– Jag känner starkt för Gotland, och nu kan jag kritisera den nedrustning av försvaret som skedde som inte minst drabbade Gotland. Det var oklokt av politiken, vi borde tänka på att värna vårt territorium även i fredstid. Gotland är i en utsatt position, det är bara att titta på en karta för att förstå det.

Han deltog och talade på manifestationen för Ukrainas befolkning som arrangerades i Visby tidigare i år.

– Jag sa då att jag inte ser någon ökad militär risk för Gotland eller Sverige, och jag står fortfarande fast vid det. Vi kan nog känna av reaktioner från Ryssland men jag tror inte att det handlar om militära insatser. Jag förstår om det finns en oro och vi ska följa utvecklingen nära, men sedan kan man ställa sig ganska kylig inför risken för konflikt.

undefined
Statsminister Magdalena Andersson med regeringskollegor står inför en stor uppgift.

Det talas om att tiden mellan att Sverige ansöker om medlemskap till att vi blir fullvärdiga medlemmar kan bli orolig, om Ryssland väljer att markera. Detta vill Jan Eliasson dock tona ner:

– Jag tror att det är lite överdrivet. Vi har dessutom fått starka försäkringar av inte minst USA och Storbritannien. Men däremot står Ann Linde, Peter Hultqvist och Magdalena Andersson inför en viktig och svår uppgift, att få alla Nato-länder att ratificera det här avtalet.

Om Sverige väljer att skicka in en ansökan finns förhoppningar om den ska behandlas skyndsamt. Men att tro att det ska gå alltför snabbt är att vara väl optimistisk, enligt Jan Eliasson.

– Det kan ta tid. Ansökan ska trots allt behandlas i 30 olika parlament. Det är roligt om den politiska viljan snabbar på processen, men vi kan inte räkna med att det går alltför fort.

Medlemsprocess Nato

1. Ansökarlandet meddelar att de vill gå med i Nato.

2. Nato bjuder in till medlemskapsförhandlingar.

3. En "Membership Action Plan" upprättas för att utvärdera om landet når upp till kriterierna, och förhandlingar genomförs.

4. Ansökarlandet ger en avsiktsförklaring som anger att man är redo för förpliktelserna.

5. Natoländerna godkänner och ratificerar anslutningsprotokollet i sina parlament.

6. Ansökarlandet ratificerar anslutningen till fördraget.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!