Jobb ska få sjuka på fötterna igen
Utbrända människor ska fortsätta att jobba. Så kan de nya rekommendationer som införs i oktober för 90-talet olika diagnoser tolkas. Färre personer med utmattningssyndrom och långvarig värk blir då sjukskrivna för sina besvär.
Hon tror att det kan vara svårt för läkarna att bedöma hur man ska sjukskriva när det gäller diffusa besvär.
Praxis följer trender
Hon menar också att det nya egentligen snarast handlar om att tillämpa regelverket så som det varit tänkt. Hon tycker att praxis ofta följer trender. Sedan 2003 arbetar man på att få ner sjuktalen, och i snitt har de på Gotland minskat med fyra dagar per person, till 37,8. Årskostnaden för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning är drygt 495 miljoner kronor.
Senaste strategin är som bekant att i första hand se till den arbetsförmåga en person har kvar. Där finns redan ett samarbete mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och sjukvården, menar Inga-May Engberg.
- Det är bra att det kommer rekommendationer som kan vara ett stöd. Men de som vill vara sjukskrivna och inte tycker att de får den hjälp de behöver för rehabilitering tycker kanske inte att det här är så bra, säger Inga-May Engberg.
Omkring 90 olika diagnoser får alltså snart nya riktlinjer för sjukskrivningstid och förväntad arbetsförmåga.
Noll dagar
I dag är landets genomsnittliga sjukskrivningstid för utmattningssyndrom 119 dagar. Framöver ska det i normalfallet vara noll dagar. Men om man lider av svåra sömnstörningar kan det bli sjukskrivning under några veckor, följt av en åtgärdsplan.
Deprimerade personer är i genomsnitt sjukskrivna i 341 dagar. Tanken bakom de nya rekommendationerna, som utarbetats av socialstyrelsen och försäkringskassan, är att lätt nedstämda personer inte ska sjukskrivas. Måttlig depression kan motivera tre månader, medan djupt deprimerade människor kan sjukskrivas i ett halvår.
- När det gäller det som man kallar utmattningssyndrom verkar det finnas ganska god enighet inom läkarkåren att sjukskrivning inte är någon bra behandlingsmetod, menar projektledaren Jan Larsson på socialstyrelsen.
Normalfall
Men han säger också att de inte har god vetenskaplig grund för de nya riktlinjerna, som kan uppfattas som kontroversiella. Rekommendationerna gäller "normalfallen".
Läkarna ska fortfarande bedöma varje enskild individ. De kan göra avsteg från rekommendationerna om det finns motiv och en strategi för vad sjukskrivningen ska leda till.
Avsikten är att minska slentrianmässiga sjukskrivningar som saknar ett genomtänkt syfte. Den nya regeringen hoppas därigenom få loss pengar till finansiering av ytterligare skattelättnader genom så kallat jobbavdrag. Försäkringskassan har inte gjort några beräkningar på hur stor sänkningen av sjuktalen kan bli, om det blir några.
Så jobbar vi med nyheter