Jobbar för ett jämställt gymnasium
"Jämt gymnasium". Så kallas den förändringsprocess som pågår i de kommunala gymnasieskolorna. Målet är en jämställd skola där alla ges möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oberoende av kön.
Under ett år har hon åt Barn- och utbildningsförvaltningen lett ett projekt med rektorerna för att gymnasierna ska bli mer jämställda. De har fått instrument för att fortsätta processen utifrån de sex deltagande skolornas egna och olika förutsättningar.
- Man kan tro att det är på det ena eller andra sättet. Men genom att kartlägga sin verksamhet har man fått verklig kunskap om den, säger Katrin Rindlaug.
Utgå från individen
Det handlar mycket om genuskunskap. Hur ser det ut i verksamheten, vad kan göras bättre? Hur kan man börja utgå från individen, oavsett kön, sluta dela upp världen och se alla som människor? Inte förstärka föreställningar genom att till exempel kommentera killar som väljer så kallat traditionella kvinnoyrken, och tvärt om.
- Det handlar inte bara om att bryta könsrollsmönster, utan om att individen verkligen får följa sitt intresse, poängterar Katrin Rindlaug.
I botten finns läroplanen och reformeringen av gymnasieskolan där en del handlar om genus. Under det initiala projektet har man följt en statlig utredning med metoder för ökad jämställdhet och samarbetat med länsstyrelsen.
Hittills har man bland annat tittat på könsmönster i gymnasiets programutbud, hur fördelningen mellan killar och tjejer ser ut och vilka konsekvenser det ger. Men också på hur ojämställd undervisning kan förstärka könsroller, att betyg sätts olika beroende av både elevens och lärarens kön, och om framtida yrken ger lika möjligheter oavsett kön. Ett nytt sätt att arbeta håller på att utkristalliseras.
Analyser
Ett exempel på hur en skola arbetar vidare med jämställdhet i vardagen är att kollegorna ska observera varandra och analysera hur man beter sig mot killar respektive tjejer.
Ett annat exempel är från Christopher Polhemgymnasiet där det i dag går många killar. De har nyligen besökt teknikprogrammet på Uddevalla gymnasium, där de har ovanligt många tjejer, för att jämföra arbetssätt
Alla är med
- Såna här insatser tar tid. Men det har blivit mycket bredare än vi trodde från början och det är unikt att det är så många som vill göra förändringsinsatser. Min erfarenhet är att det görs många kortare projekt som drivs av några eldsjälar. Men här är alla med och kommer att fortsätta. Det går inte att ta av sig jämställdhetsglasögonen när de väl sitter där. Gymnasierektorerna har dem definitivt på nu, och även grundskolorna och andra kommuner börjar intressera sig, enligt Katrin Rindlaug.
Fotnot: Den statliga utredningen heter SOU 2007:15 JämStöds Praktika - metodbok för jämställdhetsintegrering.
Så jobbar vi med nyheter