Ett enormt mullbärsträd vid Lilla strandporten har fått lite bättre utrymme sedan en stor björk sågats ner.
Träd kan balansera koldioxutsläppen och är rena hälsokuren för våra liv. De ger oss syre, renar luften från föroreningar och balanserar vattennivåerna och temperatur.
Att träd är så viktiga har gjort att de också fått en annan status i samhället. I regionen arbetar man nu med en trädplan. Landskapsingenjör Johan Arvidsson har kartlagt alla träd i Visby och är på gång med resten av ön.
– Jag har inventerat 4 500 träd som växer på regionens mark i Visby, säger han.
Han är övertygad om att träden gör stor nytta.
– Den där platanen slukar lika mycket koldioxid som en bil släpper ut under 170000 kilometers körning.
Ett annat exempel för att belysa trädens förmåga att lagra kol är Destinations Gotlands utsläpp av koldioxid som under förra året var 123 600 ton enligt rederiets hållbarhetsrapport. Om ett träd lagrar 5 ton kol, motsvarande 18 ton koldioxid, skulle det behövas cirka ca 7 000 träd för att kompensera utsläppet.
Det är genom gladen som koldioxiden fångas och lagras sedan som kol i stammen.
Man brukar säga att det är bra att ha krukväxter inomhus eftersom de använder koldioxiden vi andas ut och ger oss syre tillbaka. Ungefär på samma sätt fungerar det med träden.
Trädens förmåga att sluka koldioxid genom bladen är viktigare än någonsin. Ju större trädet är desto mer kol kan det lagra och de fortsätter år efter år med att fånga upp nya mängder koldioxid genom sina blad.
Träd har också andra värden som att rena luften och balansera vattennivåer och temperaturer.
– När det är varmt ger det skugga och på vintern kan det skydda mot kyla, säger Johan Arvidsson.
Blotta åsynen av ett träd kan göra nytta.
– En enkel undersökning har visat att patienter på ett sjukhus som hade utsikt från sitt rum mot en park behövde mindre med medicin och blev snabbare utskrivna än de som inte såg några träd, berättar Johan Arvidsson.
Den där platanen slukar lika mycket koldioxid som en bil släpper ut under 170000 kilometers körning.
Johan Arvidsson har koll på alla regionens träd och i skötselplanen ska framgå hur träden mår och hur de ska skötas med tanke på beskärning och liknande. Där ska också noteras om trädet utgör en risk och om det finns något lagskydd som reglerar vad regionen får göra.
– Vissa träd måste vi ta bort så att de inte ramlar ner och skadar någon.
Ett exempel är ”Sju systrar”, jätteträdet i Slottsparken som angripits av svamp. Ett par meter av stammen fick stå kvar som ett minne.
Några träd är murkna och ihåliga men får ändå inte tas bort.
– Vi måste fråga länsstyrelsen när det gäller vissa träd som är skyddade enligt Miljöbalken, ask och alm som även är rödlistade arter.
I Östergravar har stormen Alfrida tagit ena stammen från en alm och lämnat ett hål i, stort nog för en fullstor man att kliva in i.
– Vi ville ta bort den men länsstyrelsen sa nej.
Johan Arvidsson är trädens beskyddare på Gotland.
Stammen som är kvar lutar bort från promenadvägen, men annars hade regionen kunnat göra om stigen så att den går längre ifrån trädet eller spärra av kring trädet.
Det gäller att hitta lösningar för att få behålla träd så länge som möjligt. Varje år bidrar den med sina välgörande effekter. Det är först när den dör som kolen frigörs igen. Men det är bara om den ruttnar eller om man eldar upp veden. Att ta tillvara virket och till exempel bygga med det, gör att kolet inte åker ut i atmosfären.
– Det är viktigt att återplantera om vi måste hugga ner ett träd, säger Johan Arvidsson.
Han vill plantera fler träd runt om på regionens mark.
– De ger bättre boendemiljö genom att minska bullret och ta upp dålig luft. Så var rädd om träden.