Tillsammans med sin make Mattias Malmros driver Skogsbruksområde Gotlands styrelseledamot, Sarah Hammarberg, ett mindre skogsbruk vid sidan om mjölkgården i Follingbo. För dem har den milda vintern varit tuff.
– Framför allt handlar det om vätan. Det har regnat mycket och länge under hela vintern utan att det funnits någon chans för vattnet att rinna undan eller frysa till, säger Sarah Hammarberg.
Sammanlagt räknar hon med att ett femtiotal dagar läggs i skogen varje vinter för att kunna ta hem tillräckligt med trä. Den här säsongen har siffran varit svår att uppnå.
– Om man kör ut med mindre maskiner så fastnar man i leran. Skulle man använda något större, en skotare, hade man nog kunnat ta sig fram. Men då hade man antagligen förstört marken väldigt mycket.
Det virke som plockas ur skogen används till virke men också för att värma upp både hus och spannmålstorken. Nu räknar man med att behöva pussla ihop tiden under resten av året för att hinna ut och avverka nog skog.
– För träden spelar det inte jättemycket roll egentligen. Skulle de stå i vatten under ett längre tag tar de stryk men bara några månader under vintern är ingen fara. Och att det varit lite varmare innebär att tillväxtsäsongen blev lite längre den här gången, säger Sarah.
Det är ungefär ett år sedan hon valdes in i Skogsbrukområde Gotlands styrelse, tanken är att föreningen ska agera mellanhand mellan enskilda gotländska skogsbrukare och storföretaget Mellanskog som köper mycket det gotländska virket.
– Jag fick frågan och tackade jag, det är kul att få vara med och se vad resten av skogsbrukarna gör och tycker om olika saker.
Gården tog de över efter Mattias pappa, mjölkproduktionen är den huvudsakliga sysslan men trots det står ett eget sågverk i en av maskinhallarna.
– Egentligen handlar det om en ganska liten investering för oss. Men här kan vi såga det virke vi själva behöver och ta beställningar från andra också. Ju mer man kan göra själv desto bättre, säger Sarah.
Det är en fortsättning på ett tidigare resonemang.
– Det finns möjlighet till stor lönsamhet inom skogsbruket, det beror lite på vilket engagemang man själv står med. Det kan finnas folk med små arealer som tar ut ett specialsortiment från sin mark och sågar själva, då kan det bli mycket pengar.
Hon fortsätter:
– Samtidigt är det många skogsägare med mycket mark som inte hanterar mer än ett nollsummespel, man kan ha köpt skogen som en kapitalinvestering och låter någon annan sköta och avverka den.
På fastlandet har det rapporterats friskt om granbarkborren som dödat rekordmycket skog i bland annat Jönköpings och Värmlands län. Även rotrötan har gjorts synlig på en och annan rubrik, nu även på Gotland, men för Sarah är det inte där framtidsoron ligger.
– Vi har till absolut störst del tall här, marken lämpar sig bäst för det. Och i den lilla del gran vi har på vår mark har vi inte sett några spår efter vare sig granbarkborrar eller rotröta. Men något som många skogsägare oroar sig för är frågan om äganderätt i och med att skog görs om till naturreservat och biotopskydd.
– Marken som försvinner ur verksamheterna är en del av vår inkomst och ofta har den skötts i samma familj under väldigt många år. Det är klart att sådana situationer väcker starka känslor, säger Sarah Hammarberg.