Julkortet - en tradition som består
De första julkorten i Sverige skickades under 1880-talet. Det betyder att julkortet är lika gammalt som granen bland de svenska julsederna. I början var julkorten exklusiva och ofta handmålade. Julkorten överlämnades personligen. Intresset för att skicka julkort var inte så stort i början, eftersom det ansågs vara något som enbart angick överklassen.
Det var först i början på 1900-talet det blev ordentlig fart på julkortsskrivandet. Fram till omkring 1915 dominerade nyårskorten över julkorten i Sverige. Sedan dess har nyårskorten i första hand blivit något för dem som glömt skriva julkort till någon de fått julkort från.
En av Sveriges mest kända och produktiva julkortstecknare är Jenny Nyström (1854 - 1946). Hon har blivit kallad "den julklappsutdelande tomtens konstnärlige skapare". Tomten blev, tack vare Jenny Nyströms bilder, den som kom med julklappar i stället för julbocken. Sina första tomtar tecknade hon 1871 efter att i Handelstidningen hade läst Viktor Rydbergs "Lille Viggs äventyr på julafton". När berättelsen kom ut i bokform 1874 fanns hennes tomtar med som illustrationer till boken. Hon har i hög grad bidragit till att julkort blivit så populära i Sverige. Än i dag uppskattar många att få julkort skapade av Jenny Nyström. Man känner igen korten på att hennes tomtar alltid har ett speciellt utseende med sin röda luva och långa vita skägg. Även hennes son Curt Nyström Stoopendaal blev en känd julkortstecknare.
Världens minsta julkort sändes till prinsen av Wales 1923. Kortet var ett risgryn och förutom adressen hade avsändaren även lyckats få dit en hälsning och en handtecknad bild.
Världens största julkort sändes 1968. Det var 9 600 meter långt och vägde två ton. Hälsningen kom från hemvändande amerikanska soldater och var ägnad till kamraterna i Vietnam. Den levererades i form av en pappersrulle med ett specialchartrat plan.
Från 1910-talet och fram till i slutet på 1940-talet var julkortsportot 5 öre. Julkort klassades postalt som trycksak, om man inte skrev mer än fem hälsningsord, därför det låga portot. Skrev man mer blev det dubbelt porto 10 öre. Nu julen 2005 är portot 5 kronor, alltså 100 gånger (!) högre än för drygt 50 år sedan.
De första julfrimärkena kom 1968 och motiven var då olika djur, hare, räv med flera målade av Bruno Liljefors. Gotländskt blev det första gången 1982 med motiv från kyrkfönster i Lye. Även 1999 var det bilder från gotländska kyrkfönster, från Klinte och Hablingbo kyrkor, på julfrimärkena.
Det är svårt för att inte säga omöjligt att hitta några gotländska julkort från 1800-talet. Inte ens Gotlandicasamlaren Calle Brobäck, Hemse, har lyckats få tag i äldre kort än från början av 1900-talet. Han har dock många äldre kort i sin samling och några av hans kort med motiv från Gotland finns avbildade på omslagen till Gotlands Hembygdsförbunds tidskrift Spördagar 2004/2 och 2005/2.
Att skicka julkort blev vanligt här på ön först på 1910- och 1920-talet. Att julkort skulle vara enbart en angelägenhet för överklassen stämmer inte på Gotland. Det var till och med vanligt att lantbrukare ute i socknarna skickade julkort i visitkortsformat till varandra, (se Julkort 1 här ovan) Även lanthandlarna skickade eller lämnade julkort till sina kunder, (se Julkort 2). Kort 1 och 2 är från början av 1930-talet. Det fanns exklusiva kort redan på 1910-talet, (se Julkort 3 och 4). De är troligen tryckta i Tyskland.
Kort 5 har en svartvit bild från Slite infälld och sådana kort fanns det flera, till exempel med vyer från Klinteberget, Domkyrkan, Hamnen och Nordergravar i Visby. Det fanns också lite roligare kort, (se Julkort 6), där barnen tolkar på skidor efter julgrisen.
Det var många gotlänningar som emigrerade till Amerika i slutet på 1800-talet och början på 1900-talet. Men det var inte så vanligt att emigranterna skickade julkort hem. Enligt Olle Synnerholm på Postmuseum berodde det på att det inte fanns något särskilt julkortsporto i USA utan man var tvungen att frankera med brevporto. Därför hände det i stället att man lade julkortet i brevet hem till jul. Ett exempel på ett svenskamerikanskt julkort är julkortet härintill. Det skickades i början på 1900-talet till min farmors familj i Eksta.
Samtliga avbildade kort (utom Amerikakortet) är skickade inom Gotland och originalen till bilderna kommer från min framlidne fars, Hugo Olofsson, Eksta, Gotlandicasamling.
För tio år sedan skickade vi svenskar över 67 miljoner julkort. Det var rekord. Därefter har antalet minskat främst beroende på den nya tekniken med e-post och sms. Enligt Posten finns det dock en tendens att vi återgår till traditionella julkort. En undersökning som gjordes i fjol visar att 86 procent av svenska folket vill få sina julkort med brevbäraren.
Man har också konstaterat att kvinnor skickar fler julkort än män. I fjol skickades drygt 42 miljoner och i år räknar Posten med lika många eller en viss ökning.Finländarna är dock värre än vi och de skickar drygt 50 miljoner julkort årligen. På Åland skickades förra julen 177 000 kort. Flest kort skickas i USA - hela tre miljarder. I genomsnitt skickar en amerikansk familj 28 kort!
Hur många kort vi gotlänningar skickar vet inte Posten. Vi är ju fler än ålänningarna så man kan nog anta att det rör sig om minst en kvarts miljon (250 000) kort.Källor: Anders Neumüllers God jul (Bonniers 1984), Postens hemsida, Postmuseum och Postens Presstjänst.
Så jobbar vi med nyheter