Julstämning både ute och inne
Vi binder en vacker krans att ha på dörren som ser både elegant och personlig ut. Den hälsar alla välkomna hela helgen.
Julrosen
Det är inte så många blommor som blommar så här års, men en blomma som gör det är den härliga Julrosen. Enligt gammal tradition så skall man ta in några blommor av julrosen för att sätta i en vas på julbordet.
Förr i tiden tog man vad naturen gav och då var det en av de få blommor som trotsade vintern med att blomma. Det är en mycket gammal tradition som troligen kommer från hednatiden och är värt att bevara. Den vita julrosen symboliserar godhet, renhet och oskuld. Men det latinska namnet är Helleborus och är grekiska och betyder ungefär "dödlig föda", med andra ord bör man inte knapra i sig den.
Det är dags att trädgården sätter på sig sin vinterskrud. En vintervit slöja som bullar in trädgården i sagolika former. Trädgården känns inte alls kall utan den känns varm och ombonad. Knopparna på träden ser ut som frostiga diamanter och buskarna ser ut som härliga dunbolster. Visst är trädgården vacker.
Snön färgar marken vit och är som bäst när den kommer i lagom mängd. Det är bättre för din trädgård med lite snö för den isolerar växterna från kyla. För körsbär och plommon är det hög tid att beskära nu. Det skall senast göras fram till jul.
När vintern kommer på allvar då upphör arbetet i trädgården.
Julklappstips
Har du julklappsproblem och kompisen är trädgårdsintresserad, då kan jag ge ett hett tips! Och det är trädgårdsböcker, det vimlar ju av härliga trädgårdsböcker eller ge bort en prenumeration på en trädgårdstidning. Det brukar vara en uppskattad julklapp.
Det är även dags att duka upp ett julbord för våra småfåglar, med talgbollar, goda fröblandningar och annat gott.
Jag önskar er alla trogna läsare ett riktigt gott nytt år.
December har 30 dagar. Den var tidigare den tionde månaden på året, som kommer av latinets decem som betyder tio. Dess gamla svenska namn är Christmånad eller julmånad.
I gamla tider på Barbarus dag den 4 december, då släden skulle göras i ordning
Sådant väder det blev Sankt Nikolausdagen den 6 december, sådant sades det bli månaden ut. Denna dag skulle bonden göra i ordning almanackan för det kommande året.
"Anna med kanna" sades förr, vilket betydde att man på Annadagen den 9 december skulle ha julbryggden klar.
Denna dag lade man lutfisken i blöt. Tö på Anna ger tö hela vintern.
Sådan som Lucia är, sådan blir julen. Stark storm är vanlig på Lucia. Omkullfallna stockar i mossen kallas för Lussefall.
Jakobdagen, den 20 december. Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek som ska råda före jul, medan eftermiddagens väder anger väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobdagen, kan man vänta stark köld. Regnar det blir det värme och nederbörd.
Julens första dag ansågs vara den 21 december. Om stubben bär hatt på Tomtenissenatt, då blir hela jorden fullsatt. (Med gröda) På Tomasdagen skulle man provsmaka julölet. Julmarknaden påbörjades denna dag förr i tiden. Brott som begicks under julfriden förr i tiden, var belagda med dubbelt straff.
Annat mystiskt som antogs hända under Tomasnatten, var att vattnet i åarna då brukade rinna baklänges och att källvattnet förvandlades till vin.
Vintersolståndet inträffar den 21- 22 december som är årets kortaste dag.
Julafton och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebådar ett gott år, däremot regn är ett dåligt tecken.
Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.
Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.
Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar.
Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst.
Infaller den på en torsdag, får man en god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd.
Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.
Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar torr höst och dyrtid.
På juldagens kväll den 25 december, skall barnen sätta sina skor eller tofflor under granen. För på natten skulle "Staffan" komma och fylla tofflorna med "Staffansgott". Det är en gammal och rolig tradition. Har man varit snäll så fick man något gott, men hade man varit stygg så fick man ris och aska i tofflorna.
När jag var liten brukade jag få en mandarin, en kexchoklad och en dumleklubba. För jag var nog ganska snäll när jag var liten. Så ställ fram tofflorna, så får du se.
"Julasnö - påskatö, Julatö - påskasnö."
"Julatö, påskasnö, ger ruttet hö och fruset brö."
"En våt och fuktig jul ger tomma visthus och tomma fat.
För hela månaden
Enligt bondepraktikan blir det ett gott år om det är fullmåne till juldagen. Kommer nymånen istället i början av december blir det ett sämre år.
Om juldagen på en söndag må falla, får vi en varm sommar år alla.
Fryser gamla och nya året ihop, blir det en hård vinter. Mycket snö under december bådade ett gott år. Är vädret kallt i början och slutet av månaden men mildare i mitten så följer en lång vinter. En kall december kommer det att bli ett fruktrikt år följande år. De tolv juldagarna (25 december- 5 januari). Enligt bondepraktikan ska man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela kommande året. Sådant väder det är på juldagen, sådant väder blir det också i januari, sådant det är den 26 december- sådant väder blir det i februari osv.
"När sommaren flytt började något nytt, och när vintern flytt börjar allt på nytt!"
I gamla tider på Barbarus dag den 4 december, då släden skulle göras i ordning
Sådant väder det blev Sankt Nikolausdagen den 6 december, sådant sades det bli månaden ut. Denna dag skulle bonden göra i ordning almanackan för det kommande året.
"Anna med kanna" sades förr, vilket betydde att man på Annadagen den 9 december skulle ha julbryggden klar.
Denna dag lade man lutfisken i blöt. Tö på Anna ger tö hela vintern.
Sådan som Lucia är, sådan blir julen. Stark storm är vanlig på Lucia. Omkullfallna stockar i mossen kallas för Lussefall.
Jakobdagen, den 20 december. Väderleken före middagen denna dag anses bebåda den väderlek som ska råda före jul, medan eftermiddagens väder anger väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobdagen, kan man vänta stark köld. Regnar det blir det värme och nederbörd.
Julens första dag ansågs vara den 21 december. Om stubben bär hatt på Tomtenissenatt, då blir hela jorden fullsatt. (Med gröda) På Tomasdagen skulle man provsmaka julölet. Julmarknaden påbörjades denna dag förr i tiden. Brott som begicks under julfriden förr i tiden, var belagda med dubbelt straff.
Annat mystiskt som antogs hända under Tomasnatten, var att vattnet i åarna då brukade rinna baklänges och att källvattnet förvandlades till vin.
Vintersolståndet inträffar den 21- 22 december som är årets kortaste dag.
Julafton och juldagen. En klar julafton, julnatt och juldag bebådar ett gott år, däremot regn är ett dåligt tecken.
Infaller juldagen på en söndag, blir det varm vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall höst och vinter, god årsväxt.
Infaller den på en måndag, blir det medelmåttig, ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder, god höst med riklig frukt.
Infaller den på en tisdag, får man en vinter med snö och regn, blåsig vår, våt sommar, torr och het höst med starka stormar.
Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter, blåsig vår, god sommar och höst.
Infaller den på en torsdag, får man en god vinter, blåsig vår, god sommar, regnig och kall höst, god skörd.
Infaller den på en fredag, får man en jämn vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst och fullgott år.
Infaller den på en lördag, blir det en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och snö, blåsig vår, god sommar torr höst och dyrtid.
På juldagens kväll den 25 december, skall barnen sätta sina skor eller tofflor under granen. För på natten skulle "Staffan" komma och fylla tofflorna med "Staffansgott". Det är en gammal och rolig tradition. Har man varit snäll så fick man något gott, men hade man varit stygg så fick man ris och aska i tofflorna.
När jag var liten brukade jag få en mandarin, en kexchoklad och en dumleklubba. För jag var nog ganska snäll när jag var liten. Så ställ fram tofflorna, så får du se.
"Julasnö - påskatö, Julatö - påskasnö."
"Julatö, påskasnö, ger ruttet hö och fruset brö."
"En våt och fuktig jul ger tomma visthus och tomma fat.
För hela månaden
Enligt bondepraktikan blir det ett gott år om det är fullmåne till juldagen. Kommer nymånen istället i början av december blir det ett sämre år.
Om juldagen på en söndag må falla, får vi en varm sommar år alla.
Fryser gamla och nya året ihop, blir det en hård vinter. Mycket snö under december bådade ett gott år. Är vädret kallt i början och slutet av månaden men mildare i mitten så följer en lång vinter. En kall december kommer det att bli ett fruktrikt år följande år. De tolv juldagarna (25 december- 5 januari). Enligt bondepraktikan ska man av dessa dagars väderlek kunna sluta sig till väderleken under hela kommande året. Sådant väder det är på juldagen, sådant väder blir det också i januari, sådant det är den 26 december- sådant väder blir det i februari osv.
"När sommaren flytt började något nytt, och när vintern flytt börjar allt på nytt!"
Så jobbar vi med nyheter