Det handlar om näringspolitik på hög nivå. Om hur det svenska regelverket för sjöfart ska se ut, vad redarna ska betala och vilka subventioner staten ska ge.
Redarna och regeringen är inte överens och det har fått till följd att allt fler svenska handelsfartyg flaggas ut.
Under det senaste året handlar det om cirka 80 fartyg och 30 - 40 till är på gång att flaggas ut under våren.
- Utflaggningen går i en rasande fart. Vi kommer snart inte att ha någon svensk handelsflotta kvar, säger Niklas Karlsson.
I förlängningen handlar det således om svensk sjöfarts framtid.
Men på Gotland har det också kommit att handla om våra ungdomars möjlighet att utbilda sig inom sjöfart.
Får inga praktikplatser
För att få sin examen och behörighet som matros eller motorman efter fullgjord gymnasieutbildning på sjöfartsprogrammet krävs att varje elev haft 182 praktikdagar. Och det ska vara på ett "riktigt" fartyg, skolfartyg räknas inte.
Men i takt med att svenska handelsfartyg flaggas ut minskar antalet praktikplatser.
- I höstas fick jag ett brev från redareföreningen där man skrev att vi inte längre kommer att få några praktikplatser via dem. Det var verkligen en kalldusch. Beslutet innebär att man dragit undan mattan för oss, säger Niklas Karlsson.
Intaget minskar
Han har inga synpunkter på utflaggningarna som sådana. Men han tycker att redarföreningen agerat väldigt nonchalant gentemot eleverna.
- Det kullkastar deras utbildningsmöjligheter. Jag har stora problem att få ut treorna på praktik nu, säger han.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har redan beslutat att minska intaget av elever på sjöfartsprogrammet nu i höst till hälften, det vill säga åtta i stället för 16. Men Niklas Karlsson är tveksam om det ens blir så många.
- Det är inte säkert vi kan ta in några alls, säger han.
Bra samarbete lokalt
I årskurs ett och två har eleverna praktik främst på Destination Gotland. Och med destinationen har skolan ett bra samarbete.
- Destination Gotland har ställt upp jättebra och tagit emot fler elever än tidigare. Men det räcker inte, det är den långa praktiken i trean som vållar problem, konstaterar han.
Eleverna i kläm
För eleverna är givetvis situationen oroande. Utan praktik får de inte sin behörighet.
- Det känns lite oroligt. Jag hade ju hoppats få komma så långt iväg som möjligt på min långa praktik, helst jorden runt, säger Mattias Lindby, 17 år, som går första årskursen nu.
Klasskompisen Tim Andersson tycker likadant. Båda siktar på att plugga vidare till sjöbefäl men för att komma in på högskolan krävs också praktik.
- Man måste ha jobbat minst ett halvår på fartyg efter gymnasiet för att få söka, berättar de.
Efterfrågade
De hoppas att praktikfrågan löser sig så att de får sin gymnasiekompetens och även kan söka till högskola. För befäl menar de att arbetsmarknaden ser betydligt bättre ut än för manskap.
- Svenska befäl är efterfrågade och kan få jobb var som helst. Men på manskapssidan försvinner jobben, säger de.