Jordbruksverket förvarnar om att var tionde lantbrukare riskerar att få betala tillbaka eftersom de fått gårdsstöd för mark som visat sig inte vara betesmark.
Gösta Cedergren har i nuläget inga siffror som beskriver omfattningen av återkraven. Men under vart och ett av de tre åren 2005 - 2007 har i storleksordningen 70, 80 miljoner kronor betalats ut på Gotland i stöd till betesmark.
Jordbruksverket gissar att var tionde bonde som fått pengar, också måste betala tillbaka delar av beloppet.
- Det kan röra sig om stora summor för en del lantbrukare. Men återbetalningskraven ska ses i förhållande till hur stora stöd man fått på gårdarna. Det finns gårdar på Gotland som fått miljoner i gårdsstöd.
Kan bli kalldusch
- Men visst kan det här komma som en kalldusch för en del, fortsätter Gösta Cedergren, och berättar att arbetet med återbetalningskraven startar kring månadsskiftet september-oktober.
Varje utbetalat stöd ska granskas och beslut fattas om återkrav eller ej.
- Vi har allt underlag som behövs. Vi har ingen möjlighet att göra fältbesök.
Myndighetens information ska vägas mot de uppgifter som bonden lämnat i sin ansökan. Skiljer sig verkligheten och uppgifterna i ansökan, kan det bli dyrt.
- Vi ska också beakta om det finns en rimlig förklaring till att det blivit fel eller om lantbrukaren borde ha insett att han eller hon sökte på felaktiga grunder.
Stödpengarna kan ha gått till betesmark som inte varit 100 procent bete. Det kan finnas tomtmark insprängd i betesmarken, det kan finnas vägar som borde räknats bort och det kan också finnas skogsmark i de arealer som ersatts med det EU-finansierade gårdsstödet.
På eget ansvar
- Den som söker bidraget har själv ansvaret för att ansökan är korrekt, påpekar Gösta Cedergren.
Han tror alltså att det för mångan lantbrukare kommer att bli ett mindre trevligt brev som kommer med post i höst.
- Men det här med återbetalningarna har legat och bubblat länge under ytan eftersom bonden har fått redovisat vad som kommit fram genom inventeringarna.
Inventeringarna gjordes under åren 2008-2010 och det är det resultatet som nu ska leda till beslut om kravbrev.
Den som fått för mycket behöver "bara" betala tillbaka det felaktiga beloppet, inte hela stödsumman.
Kan slippa krav
Birgitta Ek på Jordbruksverket säger:
- Det är viktigt att poängtera att de återkrav som nu görs inte drabbar dem som följde då gällande regler. Det är bara de lantbrukare som angett felaktig mark i ansökan som får återkrav. Betesmark, skogsbeten och alvarbeten som var godkända tidigare, leder inte till återkrav.
Beloppen kan komma att dras från utbetalningarna av 2011 års EU-stöd alternativt att verket kvittar kravet mot 2012 års stöd.
Det ska påpekas att de flesta lantbrukare inte kommer att behöva betala tillbaka.