Kampen för livet

Patrik och Anette Stjernströms snart 19-Ă„riga dotter Ă€r sjuk i anorexi.Och förĂ€ldrarna har kĂ€mpat lĂ€nge för att hon ska fĂ„ den vĂ„rd hon behöver.- Hon Ă€r inlagd pĂ„ den psykiatriska slutenvĂ„rdsavdelningen tillsammans med vĂ„ldsamma och stökiga personer. Det Ă€r ren förvaring. Ska hon behöva dö innan hon fĂ„r hjĂ€lp?

Mycket kretsar kring mat och kalorier för den som lider av anorexi eller bulimi. (Foto: Pontus Lundahl/Scanpix)

Mycket kretsar kring mat och kalorier för den som lider av anorexi eller bulimi. (Foto: Pontus Lundahl/Scanpix)

Foto: PONTUS LUNDAHL

Gotland2012-06-26 04:00

Sedan drygt en mÄnad Àr dottern intagen för tvÄngsvÄrd och placerad pÄ den slutna avdelningen pÄ psykiatriska kliniken.

Det Àr helt fel plats för en anorektiker, tycker förÀldrarna som underkÀnner den gotlÀndska vÄrden för dem som har Àtstörningar.

Det Àr fem Är sedan Patrik och Anettes dotter första gÄngen insÄg att hon behövde hjÀlp för sin anorexi. Tillsammans med en klasskamrat gick hon till BUP, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen.

- De erbjöd familjeterapi och enskilda samtal. Hon var Ă€ven inlagd pĂ„ barnavdelningen pĂ„ lasarettet i ett par omgĂ„ngar men dĂ€r fanns ingen som var utbildad pĂ„ Ă€tstörningar, sĂ€ger Patrik.

NÀr dottern började pÄ gymnasiet hösten 2009 vÀnde det och hon mÄdde bÀttre, men i höstas blev hon sjuk igen.

Hon började dra sig undan och gick ned i vikt. Eftersom hon fyllt 18 Är Àr det vuxenpsykiatrin hon fÄr vÀnda sig till, dÀr har hon gÄtt pÄ samtal pÄ öppenvÄrden.


BÀrsÀrkagÄng
I början av maj svalde hon massor av vÀrktabletter och hamnade pÄ akuten. Strax efter svimmade hon av undernÀring och uttorkning och det blev en ny tur till akuten.

- Det beslutades om tvĂ„ngsvĂ„rd och dĂ„ blir det den stĂ€ngda avdelningen inom psykiatrin. DĂ€r finns vĂ„ldsamma personer, för ett tag sedan var det en som gick bĂ€rsĂ€rkargĂ„ng pĂ„ avdelningen. De skulle koppla in Ă€tstörningsteamet. Men ingenting hĂ€nder och nu har vĂ„r dotter nĂ€stan helt slutat Ă€ta, och fĂ„r nĂ€ring via en sond. Vi tycker inte att hon fĂ„r den vĂ„rd hon behöver, sĂ€ger Patrik.

Familjen har försökt att fÄ en remiss till en klinik pÄ fastlandet.

- Men sĂ„dana remisser skrivs ytterst sĂ€llan. Dessutom fick vi höra att Region Gotland inte kan erbjuda nĂ„gon eftervĂ„rd för dem som varit ivĂ€g.


Desperation
Patrik och Anette Àr inte de enda förÀldrar som upplevt att det Àr svÄrt att fÄ vÄrd pÄ ön.

Suzanne Stenmark, mamma till en i dag 23-Ă„rig kvinna:

- Jag blev till slut helt desperat och var tvungen att skriva min dotter i Stockholm för att hon skulle fĂ„ hjĂ€lp pĂ„ en klinik i Huddinge. Hade hon inte kommit dit sĂ„ hade hon varit död i dag, sĂ€ger hon.

För Suzanne Stenmarks dotter började Àtstörningen nÀr hon var 13-14 Är med att hon experimenterade med olika dieter.


Huddinge-klinik
- Under första Ă„ret pĂ„ gymnasiet slutade hon plötsligt att Ă€ta. Vi fick rĂ„det att kontakta BUP, barnpsykiatriska kliniken. Vi gick dĂ€r ett tag pĂ„ samtal, sedan tyckte de att det inte var nĂ„gon idĂ© att vi kom dit eftersom min dotter inte var samarbetsvillig, berĂ€ttar Suzanne.

Hon började Àta lite men hennes tillstÄnd gick upp och ned och sommaren 2010 brakade det totalt.

- Hon hamnade pĂ„ akuten, hennes blodtryck var 80/40 men de slĂ€ppte hem henne. Jag gjorde en ansökan till Mandometerkliniken i Huddinge och skrev henne hos min syster i Stockholm.

Hon fick förtur pÄ kliniken och var dÀr pÄ heldygnsvÄrd i tre mÄnader och sedan som dagpatient under en lÀngre tid.


Planerad förening
- Hon Ă€ter och Ă€r bĂ€ttre, men hon Ă€r definitivt inte frisk. MĂ„nga har inte förstĂ„tt hur sjuk hon varit eftersom hon aldrig var nĂ„got benrangel. Men hennes vĂ€rden var i botten och det var fara för hennes liv fick vi veta pĂ„ Mandometerkliniken.

Nu planerar förÀldrar att bilda en förening för dem med Àtstörnin gar för att stötta varandra och för att kunna pÄverka vÄrden pÄ Gotland.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om